torsdag 5 mars 2009

Med början den 23e februari

Ok nu har jag bestämt mig! Jag börjar, nu finns det inget återvändo. Jag har kommit fram till att detta är det enda rätta sättet för mig för att kunna hålla kontakten med mina (få?) vänner. Nu när jag blivit "livegen" - jag har börjat nytt jobb så jag gör som många andra som har svårt att hålla mun: jag bloggar. Eller hur det nu blir. En galen sak är; ja jag har börjat nytt jobb som jag tycker är jätte roligt men samtidigt skrämmande! Hur ska det här gå tänker jag när jag likt en vessla pinnar fram och tillbaka, hit och dit hela dagarna. En annan galen sak är; vintern 2007 kom jag på att det vore roligt att springa New York Marathon i november 2009 (Ja det ska jag säga; framförhållning om man vill springa i The Big Apple), då har jag slutat plugga och jobbar "bara".......Tänkte jag då. Nu när 2009 brakat igång med rekord fart börjar jag undra om det var ett klokt beslut. Vi får se. Under tiden som jag tränar till NYC så tänkte jag samtidigt träna till den svenska klassikern. Se där nu har jag talat om det också. Jag blev så imponerad av min vän Nina som nu har kört sitt första Vasalopp att jag också vill pröva. Som sagt; vi får se...hur det går. För gå det ska det frågan är bara hur. Den som följer med i bloggen får se, och naturligtvis: den som lever får se. Nu släcker jag lampan och sover lite skönhetssömn så jag kan leverera i morgon. Så där bara. Inga konstigheter!

"Kroppen är inte ett vindsförråd med skit du inte vill ha, utan ett tempel för värdesaker"

4 kommentarer:

  1. ja det här första steget var juinte så svårt
    ska bli kul att följa din väg mot maran

    SvaraRadera
  2. SNYGG!
    Kul!
    Jag fick "vara med" första gången!:))

    SvaraRadera
  3. Betty Boop Cool to have u near! Tack för inspiration! Jag älskar dina bilder! See ya - I hope!
    Alla kramar
    Lee

    SvaraRadera
  4. Åhhå hå hå Niiinnnaaa! Åhhå hå hå Nina! Du gör så att alla kvinnor sporras! (Pröva och sjung detta med samma melodi som Åh tjejer, det blir så bra upptäckte ja'!). På jobbet har jag en tjej från Gotland och det är musik i mina öron när hon talar! Jag tänker på di! Keep on rockn' Nina syns och hörs
    Alla balla kramar
    Lee

    SvaraRadera