fredag 20 november 2009

Thank God It's Friday!

.......Dagen började med en chock! Sitter och fnular med ungarna på morgonkulan - allt är gott att vara - när jag kastade ögat på kalendern; åh jävlar vilken fart jag fick. Glömt att Viktor fått en tid hos specialisten på Närsjukhuset i Spånga. Skit skit skit och jag som fortfarande hade myspys på mig. På fem röda sekunder bar det iväg mot Spånga. Tack säger jag för att trafiken inte var lika överjävlig som den är andra vardagar. Kom fram i tid! Tack! Ska jag skriva i min bok sedan.

Läste en bra artikel i DN igår: "Nöjda människor lyckligast" har professor i psykologi vid UCLA kommit fram till: Robert A Emmons. Hans bok "Tack! Tacksamhetens filosofi" ska jag ta att läsa. Jag vet att det fungerar - om man säger. Han har också skrivit flera vetenskapliga artiklar varav: Personal Striving and Motive Dispositions: Exploring the Links, så in i h*lvete intressant. Jag hävdar att man kan välja att vara lycklig precis som att man kan välja att vara på uselt humör på morgonen/dagen. För att kunna vara det måste människan vara i nuet och uppmärksamma sina känslor, då - här och nu kan man göra något åt sina känslor (om de nu inte är önskvärda så klart). Ibland är ju livet överjävligt och man orkar inte välja, då vinner oftast de negativa känslorna. Men tänk då på hur många muskler i ansiktet som måste aktiveras när du är sur respektive när du garvar ihjäl dig!! Det bästa med att kunna välja är att det ligger så mycket makt i just handlingen: att kunna välja. Det känns skit bra: Jag bestämmer!! Tänkvärt!
Ni som är där ute i världen, om ni inte vill, kan, inte har lust eller.......Gå in på Youtube och lyssna på The Cure Friday I'm in love och jag lovar, dagen är räddad. Lyssna, dansa och lev - du får bara ett liv!!
Ka-tjing


I don't care if Monday's blue
Tuesday's grey and Wednesday too
Thursday I don't care about you
It's Friday, I'm in love

Monday you can fall apart
Tuesday, Wednesday break my heart
Oh, Thursday doesn't even start
It's Friday, Im in love

Saturday, wait
Sunday always comes too late
But Friday, never hesitate...

I don't care if Monday's black
Tuesday, Wednesday - heart attack
Thursday, never looking back
It's Friday, I'm in love

Monday, you can hold your head
Tuesday, Wednesday stay in bed
Or Thursday - watch the walls instead
It's Friday, I'm in love

Dressed up to the eyes
It's a wonderful suprise
To see your shoes and your spirit rise
Throwing out your frown
And just smiling at the sound
And as sleek as a sheik
Spinning round and round
Always take a big bite
It's such a gorgeous sight
To see you eat in the middle of the night
You can never get enough
Enough of this stuff
It's Friday, I'm in love

I don't care if Monday's blue
Tuesday's grey and Wednesday too
Thursday I don't care about you
It's Friday, I'm in love

Monday you can fall apart
Tuesday, Wednesday brake my heart
Thursday doesn't even start
It's Friday, I'm in love.........................

YEAH ROCK ON!!! Nu ska jag lyssna och dansa lite så jag kan skriva vidare!!


..............Åh jag vakar över alla dem som sover! Sov Gott, Cina, ses snart! :)

tisdag 3 november 2009

Håll i hatten!

Ja jag vet inte riktigt var jag ska börja: Utskällningen jag fick i morse av gubben som blev stressad. Eller ska jag börja med (den arga från min sida) ordväxlingen jag har med handledare på socialpsykologi kursen. Eller varför inte testet jag gjorde på "Fejjan". Näe jag börjar från början: Det var en gång en varm sommardag i mitten av Juli 1964. (Så ja bli inte så förskräckt jag kommer till poängen - om några timmar!! :)). Jag var mycket liten.......Äh kyss mä!!
I morse skjutsade jag ungarna till skolan; Viktor var så trött att han inte hann gå. Det ska ni veta när jag och alla andra tar bilen till skolan = KAOS! Det gäller att smyga fram försiktigt för man vet aldrig, rätt vad det är så har man en unge under vänster framdäck (bättre det än under vänster OCH höger bakdäck). Vi ligger som lämmeltåg efter varandra. Så också i morse. Och vad tror ni händer: JO!! det ska jag säga er: Bilar parkerar som "kyss-mig-i-arslet", så också gubb (jäveln! -f'låt). Vi står alltså en hel jäkla massa bilar på rad och lite på rull när den här människan (ja, nu har gubb jäveln blivit människa också!) får för sig att backa. BACKA!!!! Det vet väl varenda människa att det är bara att glömma - på morgnarna - utanför skolan. Jag rusar ut ur bilen, för att få stopp på honom, och säger till honom att du kan inte backa (in i p fickan) du måste åka lite längre bort (alltså lite längre bort från skolan - 25 meter!). Pedagogiskt sa jag detta. Jag fick en jäkla utskällning till svar av ett ansikte som var ca 72 år och nästintill högrött med risk för hjärtpaj när som helst. (Undra sa flundra vad min sjuksköterskesjäl gjort då??) Han tyckte att jag minsann legat för nära och bla bla bla......Hann tyvärr inte upplysa (gubb fan!! - nu är han inte människa längre) att jag inte kunde backa för alla 5 bilarna som låg bakom mig låg för nära.....Så där!! Till råga på allt elände så är gubb-fan pappa till en kollega. Så vad säger man!!?? Men allvarligt!! Hur kan man få för sig att bara backa i detta läge - in i en p-ficka som, ja...... Han brydde sig inte ett skvatt om att han blockerade hela jävla skiten till område för att han skulle tråckla sig in in i p fickan. Help me!!
Så där ett ämne avklarat! Ämne nummer 2: Har fått tillbaka min uppgift (också nummer 2 i ordningen) och med betyg godkänt. Så här lyder omdömet: Hej Lee. Jag har tittat på texten och tycker att du visar att du förstår uppgifterna och att du har kunskaperna som krävs. Tycker också att det är roligt att se att du lyckades så bra med frågorna om metodologisk kollektivism/ individualism. Det var inte någon enkel fråga! Tyvärr är din text lite väl lång, men annars bra! Så fick jag min kommentar. Och jag visst ju att den var för lång; hade för första gången i mitt liv missat max gräns (4 A4). Min blev 6 sidor och jag orkade bara inte redigera skiten när jag lämnade in 2 dagar före deadline. Men jag skickade tillbaka ett mail och undrade vilket som var dåligt respektive bra. Efter som jag fick ett betyg som gränsade till att jag kunde få komplettera min uppgift (hur nu det kunde gå till) så ville jag veta. Får tillbaka ett svar som ja, jag vet inte. Efter att ha skrivit fram och tillbaka en omgång till, skickar handledare tillika kursansvarig ut ett massmeddelande och påpekar vissa saker (bland annat för långa uppgifter och annat tjafs). Och då gick jag i taket! Snacka om att generalisera sina bedömningar och svar till studenter. Och tacka fan för det när man har ca 110 studenter i samma kurs. Hur ska man som handledare kunna kommentera, indiviuellt till alla (vilket jag tycker att man som student har rätt till!!) om gruppen är 110 gubbar/gummor stor!! Men varför inte säga/skriva det då!!!! Vilket hon inte kan för hur skulle det se ut för Mittuniversitetet. Som är känt för att maxa kursdeltagare på sina kurser = bidrag av staten! Nåväl jag har i alla fall sagt mitt och jag kommer förmodligen inte att få svar på mitt senaste mail: Tvärr, jag tycker fortfarande att den här motiveringen är för kort. Den säger i princip ingenting mer än att den säkert är generaliserbar på många andra i den här gruppen om över 100 deltagare. Men well det är väl så att jag får nöja mig med detta! Men allvarligt hur faen ska man som student kunna veta vad som går hem resp. inte, om man inte konstruktivt får reda på vad som är bra resp dåligt. Herre gud! Näe faen säger jag!!! Och jag som håller på att skriva hemtenta - tror ni att jag har bäddat för mig genom att vara sociologiskt lagd?? Att jag har varit på det sättet som man beskriver precis som en sociolog ska vara: inte ta saker och ting för sant?! Har det gynnat min fortsatta "karriär" på den här kursen?? Tror ni??! ASGRV! Ironin dryper från mina fingrar och tangenterna går som om de vore en hackspett på kokain!! Well well. Så är det me't. Tror ni att jag är arg??!! Näe, jag är skit arg! Att det ska vara så lätt att bara bli avfärdad, det är det som gör mig så arg! Min handledare tillika kursansvarig har makten att bara skita i att svara för nu börjar ju studenten bli lite jobbig!! JÄSP. Jag ska faen skaffa mig en sticker på bilen som säger: Be nice to me, I may be your nurse some day!!
Inte nog med det. Slinker in på "fejjan" för att se om 30 års barnet är där må tro. (Inte!). En av kompisarna har gjort en sån där fånig quiz, vilket slag av människa man är: de fyra elementen. Gissa vad jag fick för svar!!! ASGRV!!! Näe nu skulle jag ha tillgång till en sandsäck. Men skulle i alla fulla fall inte ha tid med det ändå. Jag har ju en hemtenta att ägna mig åt. ÅÅÅhhh så roligt! (Här skulle Viktor fråga mig: - Mamma är du ironisk nu??!!) Barn förstår ju inte ironi förrän de kommer upp i Viktors ålder........Intressant!
Nåväl mot skrivandet igen. Skrivandet, som jag kan säga utan att överdriva, det är jag jävligt bra på!!
Ps Borde hädanefter bli kallad den arga sjuksköterskan!! Och en sak till: GRATTIS HANNAAAAAAA!!! ds