söndag 27 december 2009

Midnatt råder.....

....äsch - fel låt!! Är redan på pluskontot när det gäller tiden. Satt klockan i morse för att komma upp tidigare. Nu sitter jag här med min julvört och koppen med te, ser alla hundägare svischa förbir med sina telningar i koppel.....Tack för att inte vi har hund!! Det ser kallt ut....Och hade det inte varit för att jag måste bli klar med tunga uppgifter i skolan hade jag INTE varit uppe nu - kan jag säga!

Skönt med ledighet, eller det hade varit skönt med ledighet. OM jag inte pluggat så förb*annat just nu hade jag tagit en tvåveckors sejour till låt säga ett land med mycket sol. Behöver en booster nu när jag vet att jag ska börja jobba heltid den 1 feb. Får se hur det går.

Nu ska jag börja kämpa igen!

See ya'

torsdag 24 december 2009

Merry Christmas every body....


and a Happy one!!


Sitter och lallar lite efter att ha kokat skinkan, rullat köttbullarna, klappat barnen, klätt granen, tagit ut bullarna ur ugnen, lutat fisken, hälsat på de gamla, sjunkit en stump: Halleluja och ska snart agera taxi. Bråda dagar i jul vill jag lova! Nästa år om logistiken medger det ska jag fly Sverige och lägga mig i en hängmatta söderöver och läsa bra böcker.........Men då får jag nog se till att jag har ngt lugnande med mig på flygresan! ;)


Ska snart börja skala potatisen och vänta på att skinkan kommer flygandes. Med hopp om livet skriver jag:


Ha den bästaste av julaftnar å må tomten komma med en h*lvetes massa julklappar. Sänder en tanke till alla dem som inga julklappar får....


söndag 20 december 2009

hey hey hey


...nu är hon igång igen. Tackar för middag igår hos Karin så gott. Kyckling marinerad i kaffe? Så gott!! Och efterrätten - det vattnas i munnen på mig när jag skriver det här! Så nu måste jag göra mina 5 k's för att kunna äta en superduper god lasagne i kväll. Ska ta ett glas rött till också tror jag. Gå in på http://www.marathon.se/ och kolla marathonträningen för (tjockisar, :P) "klara loppet", 6 timmar; efter det programmet tränar jag nu och går till SATS där emellan. Så där....hade gått upp ett kilo sist jag vägde mig men 3 centimeter mindre runt midjan. Han giver och han tar. Skulle stå hon giver och hon tar så det inte blir så diskriminerande! ha ha ha


Det snöar heeellllaaa j*vla tiden. Jag tycker snö e ok men nu får det faen vara bra. Jag ska köra till Gävle på tisdag och vill inte köra i snöstorm. Jag ska dit och hämta världens bästa Barbro och leverera henne till svårmor. Försöker göra det varje jul när jag har tid. Gävle-Sth tur o retur.....


Nu har jag bara, med emfas på bara två uppgifter kvar i vardera ämne jag pluggar, då är halva kurserna gjorda!! Vilket j*vla slit det har varit. Har jobbat mindre än vad jag tänkt men pluggat desto mer! Well well. Efter halvlek i socialpsykologi får jag tacka för mig och ta resten kanske i sommar? Jag kan inte jobba heltid och plugga heltid; jag måste hinna med familjen också och inte att förglömma mig själv! Den palliativa kursen jag går i Örebro tänkte jag fortsätta med. Får lite att göra till i juni - men det är det faen värt. Är sugen att söka VUBen till specialist ssk i onkologi i Örebro; den låter så himla intressant. Inte nog med det, Öru har samlat gräddan av omv forskare som finns i Sverige.....OM jag skulle läsa den så kan jag baka in en magister + ha option på att läsa till en Master. Jag är så sugen! Men måste nog få till "cytostatikakursen" först. Well well....


Strax ut i snövärlden å plöja lite. Säger bara: 5 k's!


Katjing!!

torsdag 17 december 2009

December 17e

Herre gyyyyyydddd vilket väder. Jag önskade att det kunde snöa lite mera, vara ca minus 5 och strålande solsken! Backen utanför fönstret och liften brevid. Nice! Eller ännu bättre: Strålande sol, kritvit strand, turkost vatten, jag, familjen och en solstol!

Har lite träningsvärk idag men ska ta tjuren vid hornen och ta mig ut i snön senare. Just lace up and get out the door. And smile! Som jag läste på någon annans blogg för ett litet tag sedan. Så sant, så det gör jag nu!! Målet är Vår ruset 2010 5 k's och då ska jag springa - hela tiden! Börjar jobba igen i Februari och är lite orolig hur jag ska få ihop livet då med barnen, plugget och jobbet. Förra gången det begav sig jobbade jag i ca ett halv år och hade inget socialt liv what so ever. Hm. Ja vi får se. Har också andra planer som jag måste undersöka först......

Ska hämta barna efter skolan och vidare mot Kista idag. Vi måste komplettera lite julklappar. Hoppas att det inte är för mycket folk där då!

Visst är min bild fin? Buddha har mycket snö på huvudet. Ska kanske skaffa honom en tomteluva? Till våren ska jag göra ordning den här platsen och ha den som meditationshörna. Nice!

Well vidare mot andra texter!


True knowledge begins when the heart gives birth to an uncompromised compassion

- Buddha

onsdag 16 december 2009

Yey

Jag stretar på i vinter (o)vädret. Jädra snö!! Igår åkte jag nedför vår ena väg nästan baklänges och bad till högre makter att ingen bil skulle komma körandes när jag kom ner från backen. Det gjorde det inte. Ja visst ja, glömde, jag åkte alltså baklänges med min bil. Så där ja!! TAck för att jag slapp få en annan bil i baken! :S

Jag stretar annars på med mitt plugg och kan snart se ljuset i tunneln. Har två tunga grejor kvar men det kommer gå bra! Tillit! Yepp!

Nu är det bara en dag kvar för ungarna i skolan sedan ska vi ha lov. Well där for jag med osanning. Dom har lov jag måste plugga vidare. Men vad gör det när jag slipper hålla reda på våra två avkommor....

Nu ska jag gå å knoppa!

Katjing! <3

fredag 4 december 2009

Neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeejjjjjjjj!!!!!!!!!!!!

Fa*en, vill inte gå upp idag!!! J*vla piss!! Wtf wtf wtf!!! (Har jag lärt mig av min svägerska!!) Det hjälper inte att jag säger till mig själv att go go go Lee. Nej, utan jag gottar ner mig i den här neggo känslan; det värker i benen, det värker i höger axeln (tacka fa*en för det när jag suttit klistrad vid laptopen i över en vecka nu!!), ansiktet är fullt med finnjävlar (acne alltså, ingen tvärkulturell rasism, nej aldrig från mig!), jag har inte gått ner ett enda j*vla gram de sista två veckorna. Jag som sliter som en gnu..........Jag är ju den enda som stönar på det där j*vla gymet. Näe nu får det vara nog. Ska försöka damma av min gamla PVK som kommit i kontakt med en och annan svamp och ta mitt kaffe iv. nu på morgonen!! Dör väl av sepsis då, gör inget.
Hubbie är jag färdig att göra slut på i alla fall, hans hosta gör mig tokig. SÅ om den inte slutat till måndag ska jag personligen se till att han kommer till dr och gör nå't åt skiten. J*vla skit!!
Å inte nog med det min historia om deduktiv tillika kvantitativ och induktiv tillika kvalitativ går åt h*lvete. Jag får vara glad om jag överhuvudtaget får till ett godkänt på det här. Skit skit skit säger jag bara. Så där ja' nu är jag i bra stämning och får säkert drag under fingrarna och kan skriva klart min uppgift!! Trots att jag inte är så himla innerlig och gudfruktig just nu så kan du väl ändå: ÖNSKA MIG LYCKA TILL FÖR FAEN!!
Från hon-som-snart-stryper-någon!
Ps Får väl smisk på fingrarna för det här inlägget - för mycket wtf!! Yey! Ds

torsdag 3 december 2009

Hej......skriver jag

först så här: jhe. Fattar ni? Bombad? Vet ni vad jag gjorde i morse! Något som aldrig hänt mig förut. Upp i morse med resten av familjen: ja minus Hubbie, han fick sovmorgon. Vicke fick vara hemma idag efter gårdagens pärs. Jag for iväg med lillchippen till skolan kom hem och satt mig i fåtöljen och pratade med Vicke en stund, vad händer....Jo jag lade huvudet mot armstödet på fåtöljen och SOMNADE! Vaknade stel som en pinne och frågade Vicke: öööhhh vad hände. Klockan var 11:20 när jag vaknade. Nämen fy f*n!! WEll well vad gör man, jo tar sig en lur tydligen.
Är snart på väg till SATS och pinaren Maria och får väl efter det sätta mig vid datorn å ta igen den tid då jag satt och dog i fåtöljen, i morse........Helgalen!!

Hoppas att morgondagen blir bättre än dagen. Well jag behöver ju inte vaka över en högfebrig son så det ska nog gå bra. Ha det bäst

Ka tjing ;)

onsdag 2 december 2009

Sakta men säkert......







låter jag min kropp få ro, ro att andas och ro att samla ihop mina synapser i hjärnkontoret och få till en inlämning på Socialpsykologin. Jag ska analysera en artikel i DN (idag) om hur "Svårt cancersjuka kvinnor tvingas söka heltidsarbete" som jag ska koppla till min förra inlämning: Sjuksköterskans tid och bemötandet. Det låter enklare än var det är för att: Analysen ska vara deduktiv och sedan induktiv.....Kvantitativ analys resp kvalitativ analys, eh!! Hur det nu ska gå till?? Så här vilse i pannkakan har jag inte varit på länge; kanske inte någonsin. När jag fått läsa ett par tre hundra sidor kurslitteratur och referenslitteratur så vet jag oftast: Pang! Så här ska jag börja, skriva och attackera problemet. NU? Ain't got a clue! Å uppgiften ska vara inlämnad på söndag 24:00. Well well jag kanske får en liljeholmens snart.
Oroar mig också för äldsta sonen som varit helt utslagen sedan igår; hög feber och får inte behålla ngn vätska alls. Tittar till honom då och då, han är alldeles rödblommig om kinderna.

Själv är jag trött; torkat kräk och lyssnat på hosta hela natten. (Hubbie låter som en gammal traktor som behöver besiktigas.)

Jag börjar bli lite trött på att plugga, inte för att det inte är intressant men det är lite av en pseudo tillvaro jag har. Ibland ringer de från jobbet och vill att jag ska jobba. Men det har gått lite knackigt med det på senare tid, tiden räcker inte till. Familjen måste få sitt och jag med när tiden medger det. Och när den gör det, medger det alltså så har jag börjat på SATS!!!!!! Ha ha ha ha. En som har konstant träningsvärk i kroppens olika muskler - det är jag det! :P Men tro't eller ej - det är värt det. Tänkte sikta på att springa Vårruset 2010 och sedan får vi se. Med tanke på hur mycket vågen stod på när jag kom till SATS för 1½ vecka sedan, så är 5 k's en bra början på min önskvärda marathon karriär. Bara så ni vet: Jag SKA springa New York marathon innan jag lägger näsan i vädret. Det har jag bestämt!!

Äeeee måste koka kaffe, somnar vid min post annars!

Ka tjing! Ps Kolla fotona, där på en strand på Zanzibar var jag vid den här tiden förra året. Om jag längtar dit? Nu? Jo bara om jag kan ta med mig resten av familjen, annars får det va!! Men sitta å dreggla öve foton kan man alltid göra Ds

fredag 20 november 2009

Thank God It's Friday!

.......Dagen började med en chock! Sitter och fnular med ungarna på morgonkulan - allt är gott att vara - när jag kastade ögat på kalendern; åh jävlar vilken fart jag fick. Glömt att Viktor fått en tid hos specialisten på Närsjukhuset i Spånga. Skit skit skit och jag som fortfarande hade myspys på mig. På fem röda sekunder bar det iväg mot Spånga. Tack säger jag för att trafiken inte var lika överjävlig som den är andra vardagar. Kom fram i tid! Tack! Ska jag skriva i min bok sedan.

Läste en bra artikel i DN igår: "Nöjda människor lyckligast" har professor i psykologi vid UCLA kommit fram till: Robert A Emmons. Hans bok "Tack! Tacksamhetens filosofi" ska jag ta att läsa. Jag vet att det fungerar - om man säger. Han har också skrivit flera vetenskapliga artiklar varav: Personal Striving and Motive Dispositions: Exploring the Links, så in i h*lvete intressant. Jag hävdar att man kan välja att vara lycklig precis som att man kan välja att vara på uselt humör på morgonen/dagen. För att kunna vara det måste människan vara i nuet och uppmärksamma sina känslor, då - här och nu kan man göra något åt sina känslor (om de nu inte är önskvärda så klart). Ibland är ju livet överjävligt och man orkar inte välja, då vinner oftast de negativa känslorna. Men tänk då på hur många muskler i ansiktet som måste aktiveras när du är sur respektive när du garvar ihjäl dig!! Det bästa med att kunna välja är att det ligger så mycket makt i just handlingen: att kunna välja. Det känns skit bra: Jag bestämmer!! Tänkvärt!
Ni som är där ute i världen, om ni inte vill, kan, inte har lust eller.......Gå in på Youtube och lyssna på The Cure Friday I'm in love och jag lovar, dagen är räddad. Lyssna, dansa och lev - du får bara ett liv!!
Ka-tjing


I don't care if Monday's blue
Tuesday's grey and Wednesday too
Thursday I don't care about you
It's Friday, I'm in love

Monday you can fall apart
Tuesday, Wednesday break my heart
Oh, Thursday doesn't even start
It's Friday, Im in love

Saturday, wait
Sunday always comes too late
But Friday, never hesitate...

I don't care if Monday's black
Tuesday, Wednesday - heart attack
Thursday, never looking back
It's Friday, I'm in love

Monday, you can hold your head
Tuesday, Wednesday stay in bed
Or Thursday - watch the walls instead
It's Friday, I'm in love

Dressed up to the eyes
It's a wonderful suprise
To see your shoes and your spirit rise
Throwing out your frown
And just smiling at the sound
And as sleek as a sheik
Spinning round and round
Always take a big bite
It's such a gorgeous sight
To see you eat in the middle of the night
You can never get enough
Enough of this stuff
It's Friday, I'm in love

I don't care if Monday's blue
Tuesday's grey and Wednesday too
Thursday I don't care about you
It's Friday, I'm in love

Monday you can fall apart
Tuesday, Wednesday brake my heart
Thursday doesn't even start
It's Friday, I'm in love.........................

YEAH ROCK ON!!! Nu ska jag lyssna och dansa lite så jag kan skriva vidare!!


..............Åh jag vakar över alla dem som sover! Sov Gott, Cina, ses snart! :)

tisdag 3 november 2009

Håll i hatten!

Ja jag vet inte riktigt var jag ska börja: Utskällningen jag fick i morse av gubben som blev stressad. Eller ska jag börja med (den arga från min sida) ordväxlingen jag har med handledare på socialpsykologi kursen. Eller varför inte testet jag gjorde på "Fejjan". Näe jag börjar från början: Det var en gång en varm sommardag i mitten av Juli 1964. (Så ja bli inte så förskräckt jag kommer till poängen - om några timmar!! :)). Jag var mycket liten.......Äh kyss mä!!
I morse skjutsade jag ungarna till skolan; Viktor var så trött att han inte hann gå. Det ska ni veta när jag och alla andra tar bilen till skolan = KAOS! Det gäller att smyga fram försiktigt för man vet aldrig, rätt vad det är så har man en unge under vänster framdäck (bättre det än under vänster OCH höger bakdäck). Vi ligger som lämmeltåg efter varandra. Så också i morse. Och vad tror ni händer: JO!! det ska jag säga er: Bilar parkerar som "kyss-mig-i-arslet", så också gubb (jäveln! -f'låt). Vi står alltså en hel jäkla massa bilar på rad och lite på rull när den här människan (ja, nu har gubb jäveln blivit människa också!) får för sig att backa. BACKA!!!! Det vet väl varenda människa att det är bara att glömma - på morgnarna - utanför skolan. Jag rusar ut ur bilen, för att få stopp på honom, och säger till honom att du kan inte backa (in i p fickan) du måste åka lite längre bort (alltså lite längre bort från skolan - 25 meter!). Pedagogiskt sa jag detta. Jag fick en jäkla utskällning till svar av ett ansikte som var ca 72 år och nästintill högrött med risk för hjärtpaj när som helst. (Undra sa flundra vad min sjuksköterskesjäl gjort då??) Han tyckte att jag minsann legat för nära och bla bla bla......Hann tyvärr inte upplysa (gubb fan!! - nu är han inte människa längre) att jag inte kunde backa för alla 5 bilarna som låg bakom mig låg för nära.....Så där!! Till råga på allt elände så är gubb-fan pappa till en kollega. Så vad säger man!!?? Men allvarligt!! Hur kan man få för sig att bara backa i detta läge - in i en p-ficka som, ja...... Han brydde sig inte ett skvatt om att han blockerade hela jävla skiten till område för att han skulle tråckla sig in in i p fickan. Help me!!
Så där ett ämne avklarat! Ämne nummer 2: Har fått tillbaka min uppgift (också nummer 2 i ordningen) och med betyg godkänt. Så här lyder omdömet: Hej Lee. Jag har tittat på texten och tycker att du visar att du förstår uppgifterna och att du har kunskaperna som krävs. Tycker också att det är roligt att se att du lyckades så bra med frågorna om metodologisk kollektivism/ individualism. Det var inte någon enkel fråga! Tyvärr är din text lite väl lång, men annars bra! Så fick jag min kommentar. Och jag visst ju att den var för lång; hade för första gången i mitt liv missat max gräns (4 A4). Min blev 6 sidor och jag orkade bara inte redigera skiten när jag lämnade in 2 dagar före deadline. Men jag skickade tillbaka ett mail och undrade vilket som var dåligt respektive bra. Efter som jag fick ett betyg som gränsade till att jag kunde få komplettera min uppgift (hur nu det kunde gå till) så ville jag veta. Får tillbaka ett svar som ja, jag vet inte. Efter att ha skrivit fram och tillbaka en omgång till, skickar handledare tillika kursansvarig ut ett massmeddelande och påpekar vissa saker (bland annat för långa uppgifter och annat tjafs). Och då gick jag i taket! Snacka om att generalisera sina bedömningar och svar till studenter. Och tacka fan för det när man har ca 110 studenter i samma kurs. Hur ska man som handledare kunna kommentera, indiviuellt till alla (vilket jag tycker att man som student har rätt till!!) om gruppen är 110 gubbar/gummor stor!! Men varför inte säga/skriva det då!!!! Vilket hon inte kan för hur skulle det se ut för Mittuniversitetet. Som är känt för att maxa kursdeltagare på sina kurser = bidrag av staten! Nåväl jag har i alla fall sagt mitt och jag kommer förmodligen inte att få svar på mitt senaste mail: Tvärr, jag tycker fortfarande att den här motiveringen är för kort. Den säger i princip ingenting mer än att den säkert är generaliserbar på många andra i den här gruppen om över 100 deltagare. Men well det är väl så att jag får nöja mig med detta! Men allvarligt hur faen ska man som student kunna veta vad som går hem resp. inte, om man inte konstruktivt får reda på vad som är bra resp dåligt. Herre gud! Näe faen säger jag!!! Och jag som håller på att skriva hemtenta - tror ni att jag har bäddat för mig genom att vara sociologiskt lagd?? Att jag har varit på det sättet som man beskriver precis som en sociolog ska vara: inte ta saker och ting för sant?! Har det gynnat min fortsatta "karriär" på den här kursen?? Tror ni??! ASGRV! Ironin dryper från mina fingrar och tangenterna går som om de vore en hackspett på kokain!! Well well. Så är det me't. Tror ni att jag är arg??!! Näe, jag är skit arg! Att det ska vara så lätt att bara bli avfärdad, det är det som gör mig så arg! Min handledare tillika kursansvarig har makten att bara skita i att svara för nu börjar ju studenten bli lite jobbig!! JÄSP. Jag ska faen skaffa mig en sticker på bilen som säger: Be nice to me, I may be your nurse some day!!
Inte nog med det. Slinker in på "fejjan" för att se om 30 års barnet är där må tro. (Inte!). En av kompisarna har gjort en sån där fånig quiz, vilket slag av människa man är: de fyra elementen. Gissa vad jag fick för svar!!! ASGRV!!! Näe nu skulle jag ha tillgång till en sandsäck. Men skulle i alla fulla fall inte ha tid med det ändå. Jag har ju en hemtenta att ägna mig åt. ÅÅÅhhh så roligt! (Här skulle Viktor fråga mig: - Mamma är du ironisk nu??!!) Barn förstår ju inte ironi förrän de kommer upp i Viktors ålder........Intressant!
Nåväl mot skrivandet igen. Skrivandet, som jag kan säga utan att överdriva, det är jag jävligt bra på!!
Ps Borde hädanefter bli kallad den arga sjuksköterskan!! Och en sak till: GRATTIS HANNAAAAAAA!!! ds

söndag 25 oktober 2009

Help me help me heeeeeelllllpppp meeeee

så sjunger Queen och låten är så jäkla bra. Har nynnat på flera av deras låter de sista dagarna: Don't stop me now 'cos I'm having such a good time. Genialisk låt och jag kan se estradörern Freddie Mercery framför mig; kråmandes på scenen. Puh. Det kan jag ångra att jag aldrig hann se honom och Queen. Memory lane - meaahhh! Jag är så trött och har så dåligt samvete över att jag inte haft mer drag under galoscherna och kunnat skriva mer den här veckan. Jag som låg så bra till!! Får inte tiden att räcka till till det sociala heller. Har vänner jag inte sett på flera månader. Det är inte friskt det här sättet att leva!! Fick - som vanligt -tänkte jag säga; (självgod som få, eh??!!) top resultat på mina inlämningar, är så stolt över mig själv. Det känns så jäkla bra att kunna säga: Faen jag är bra på det här!! Well det kostar på att ligga på topp!! Håller på att somna här framför datan, efter att ha läst alldeles för jävla många vetenskapliga artiklar om depression och ångest! Näe jag har inte lyckats hitta "min" artikel. Ska skriva till ÖRU i morgon och be dom om hjälp.
Inte nog med detta; mina naglar har vuxit så jävulusiskt den sista tiden: fastnar med fingrarna mellan tangenterna. Inte bra. Jag fick erbjudande att jobba idag men jag kan ju för faen inte; jag hinner inte med mitt heltidsplugg just nu och hinner då av förklarliga skäl inte jobba - DÅ!!! Jag skulle vilja; jag har sett ett par häftiga boots på www.handelsboden.com som jag vill ha. Nåväl vad gör det om hundra år. Får väl jobba på lite mer efter den här veckan - hur nu det ska gå till. Hubbie säger att jag måste sänka min ambitionsnivå; det är ok att få godkänt på uppgifter på universitetet. Och jag: Meeeehehh! Ska försöka men det är svårt!
På fredag ska vi gå på begravning, vilket jag inte ser fram emot. Skulle helst sitta hemma och ha en minnesstund för Hubbies pappa Hasse. Vi har tänt ljus för honom sedan den 27 september. Känns konstigt att han inte finns längre. Vem ska komma med påskägg till ungarna nu? Och vem ska komma smygande med det senaste numret av "Motorföraren" som just lämnat tryckeriet?
R.I.P Hasse, vi tänker på dig!
Å go natt ni alla andra - nu släcker jag lampan för idag!

måndag 19 oktober 2009

Yr i kolan är bara förnamnet. Jag är yr hela jag. Har suttit framför den här j*vla dumburken hela dagen och försökt hitta vetenskapliga artiklar som är relevanta för mitt lilla projekt. Och har jag hittat några är det kanske någon som undrar? (två personer kanske). Nope jag har inte hittat ngr RELEVANTA artiklar. Däremot har jag hittat en j*vla massa irrelevanta! Jag har använt sökord på längden, bredden och tvären men icke sa nicke. Det har inte hjälpt heller att köra den där random grejen......Och sedan har jag en artikel som jag så gärna vill ha: Depression and anxiety" från The cancer journal. Författare: Miller, 2006, vol 12 issue 5 page 388-397. All datan om någon får tag på artikeln. Den låter inte alltför kul.....
En annan var på Tyrol igår och såg på AD och Babbsan, hade turen att få sitta nära scenen. Karmat var bra igår. Nu ska jag strax sticka in till staden och träffa J. Vi har inte setts på 100 år, nåväl inte riktigt men nästan. Måste dra!!
Ka tjing!!

tisdag 13 oktober 2009

ÅÅhhh vad underbart.......

väder det är ute! I och för sig blåser det hårt så det lilla hår jag har står som en kvast på huvudet. Eller rättare sagt, skulle ha gjort det om jag inte haft "toplocket" på; läs mössan på! Har varit ute och gått en sväng på en ½ timma och burr vad kallt, men skönt. Färgerna börjar göra sig påminda och det är SÅ vackert när löver bryter i all sköns färger. Och jag tänker på vad förunnad jag är som lever! Som har det bra. Som har friska barn. Som har en frisk man. Som får ägna mig åt det jag brinner för. Jag tänker på dem som inte är med oss idag; Hubbies pappa som lämnade oss för två veckor sedan, Susanne "Ärtan" som var min stora idol när jag var i tjugo års åldern. Hon var så jäkla snygg men samtidigt söt, sminkad och riggad upp till öronen. Hennes topaz färgade ring med flera guldinfattade diamanter - den var snygg den. Första gången jag träffade henne kom hon in på postkontoret där jag gjorde min praktik som postkassör (hon jobbade som postkassör med bravur!!) i läderbrallor, highheels, långa röda naglar och en jäkla schvung i stegen. Underbart mörkbruna ögon som alltid var ful i faen!! Å jag blev rädd, HJÄLP hur ska det här gå. Hon kommer aldrig gilla bohemiska jag !! Vi fann varandra, och tappade också bort varandra under åren som gick. Igår fick jag reda på att hon lämnat oss på sitt 54e år!! Jag kommer aldrig att glömma dig, ÄRTAN!! Jag sänder också en tanke till Arne, mormor, morfar, pappa och farmor som alla försvunnit under loppet av 20 år. Vi som får leva bör förvalta våra liv på bästa sätt; och det försöker jag göra varje dag. Genom att inte börja dagar med att hänga läpp utan övertala mig själv att: TJohoo det här är den bästa av dagar!! Ibland går det, ibland går det mindre bra. Men jag har i alla fall tanken att livet, mitt liv vill jag leva på bästa sätt! Vill passa på att ge er en liten berättelse som jag hittade på nätet och som jag tycker sammanfattar precis det jag skriver om:
One evening an old Cherokee Indian told his grandson about a "battle" that goes on inside people. He said: "My son, the battle is between two "wolves" inside us all. One is Evil. It is anger, envy, sorrow, greed, arrogance, self-pity, guilt, resentmen, inferiority, lies, false pride, superiority and ego. The other is Good. It is joy, peace, love, hope, serenity, humility, kindness, benevolence, empathy, generosity, truth, compassion and faith." The grandson thought about it for a minute and then asked his grandfather: "Which wolf wins?" The old Cherokee simply replied, "The one you feed"!
Enkel, vacker och så sann. The one you feed! Fyra små ord. Tänk på det nästa gång du står inför en situation där du kan välja good or bad!
Ibland räcker det bara med att stanna upp och tänka; här och nu. Det är bara i nuet som man, du och jag kan göra något åt vår livsvärld!

Måste tuffa vidare här i livet och fylla kylskåpet med lite jox så vi kan fylla våra magar ikväll! Lev gott!


måndag 12 oktober 2009

Hej det är (bara) ja'.....

om man säger! Om man så säger kanske det skulle vara. Måndag och det är skit trist väder ute, men i mig är det soligt väder. Mycket soligt väder är det hos mig för det mesta numera. Dock går solen i moln då och då på grund av olika orsaker. Det kommande ämne är inte något som solen direkt går i moln på; men det är fan så intressant. Jobbade igår och det var så roligt!! Hur roligt det nu kan bli när man som jag och mina kollegor (fem stycken!) inte kissade på hela dagen och nåväl vi hann ju inte dricka vatten heller! Gjorde min lilla meditation på 10 minuter och åt sedan min müsli kl ca 5:00 därefter hann jag inte äta något förrän barnen och hubbie å jag åt chinese food på kvällen! För en gång skull var det inte bara jag som inte hade tid att äta. Om ni förstår vad jag menar. Den enda gången jag satt - jag ljög tidigare - gick på muggen en gång för att kissa -något annat fanns det inte tid till!! Jag själv var inkallad extra. Fick lite bryskalle när jag fick frågan om jag ville gå in och jobba söndag förmiddag. Hm vad föranleder denna konstiga tillsättning, tänkte jag! Fick svaret när jag tittade på listan när jag kom till jobbet 6:25, himmel vad många patienter - på en helg! Det är så viktigt att kunna vårda dessa patienter och då menar jag omvårda, som vi sjuksköterskor är utbildade till att göra. När vi inte kan omvårda patienterna, utan bara vårda = ge mediciner, sköta den basala omvårdnaden och inget mer, det skapa frustration och/eller en känsla av att inte räcka till som i sin tur kan sätta i gång andra processer som är på intet sätt till gagn för själva personen - sjuksköterskan. Igår ringde telefonen jag vet inte hur många gånger, men det var ingen som hade tid att svara. Och det handlar inte om att ingen VILL svara, det fanns helt enkelt inte tid!! För mig som aldrig jobbat inom en organisation som bygger på hierarki, är det svårt kan jag säga. Jag bara vägrar att rätta in mig i ledet. Vi sjuksköterskor är utbildade för att uträtta omvårdnaden för patienterna, DET är jag expert på och mycket mera. Läkare har oftast inte den kunskapen, men ändå är deras ord lag många gånger. Hallåååå!! WEll jag säger som Nurse Jackie sa till sin sjuksköterskestudent, när studenten satt och lovordade läkarna över himlens gränser: Doctors are here to diagnos. NOT heal. WE heal! Så jävla bra sagt. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Har ni inte sett serien som går på lördagar SVT 1 (?) 22:45 innan, så gör det nu. De första tre avsnitten kan ses på SVT play nu. Just DO IT! Jag vill inte vidmakthålla gamla förlegade åsikter som florerar mellan skråna inom vården, men det är svårt ibland. Ni skulle vara som små flugor på väggarna så skulle ni förstå vad jag pratar om. Ibland kan det faktiskt vara så att jag funderar på om vi, läkare och vi andra dödliga, är just så, dödliga - alla, läkare också. Nåväl men när en del läkare beter sig som om de vore gudar, ja så länge kommer detta spörsmål hålla i sig. Läkarna är ju superior över mig i egenskap av sina mer poäng i fysiologin/anatomin/biologin och alla processer vad dessa ämnen innebär, men inte i egenskap i vad det innebär att vara människa och arbetledare. Hur faen kom jag in på detta nu? Jo En jourläkare kan inte säga: Gör som jag säger! När han/hon vill lägga in fler patienter, när vi springer häcken av oss för att OMVÅRDA de patienter som vi redan har. Där måste man sätta stopp! I dessa lägen kan man inte "bara" vara läkare man måste också använda sitt sunda förnuft (vilket inte är så bra egentligen har jag nu lärt mig på socialpsykologin), sin medmänsklighet och inte tänka så kort som näsan räcker. Här missbrukas många bra förtroenden och laganda i hierarkins namn. Eller rättare sagt; det finns ingen lagandr över professionerna då utan mer: jag (som sjuksköterska) gör som läkaren säger. Kommer aldrig att ske kan jag säga om jag inte vet varför. Därför kommer jag alltid att bli betraktad som en bekäftig och irriterande främling med mitt reflekterande och provocerande frågor. Gott så!!//

Har pluggat som en lite gris de senaste två veckorna. Har lämnat in på examinationer samt haft ett grupparbete plus en obligatorisk diskussion på forumet. Detta har gett mig en sådan huvudvärk att jag satt och grät här hemma i fredags. Jag tänkte att nu är det klippt. Låg för ankar hela lördagen (och trodde att jag inte skulle kunna jobba alls på söndagen), men lite alvedon och mycket vatten och vila..........Sedan gick det bra att knega på söndagen. Å vilket kneg sedan det blev. Vet ni jag klagar inte för egen del, jag är ju "ledig" idag, ja i alla fall jobbar jag inte idag på avdelning. Annars finns det att göra, som till exempel nya delkurser och nya examinationer (pluggar ju två ämnen: Palliativ vård och Socialpsykologi) som tar sin början idag. Så till allvaret!!
Ka-tjing!!

torsdag 1 oktober 2009

Hej igen

Nu är det inte morgon för en gång skull. Lite piggare och alldeles för j*vla stel i nacke och axlar. Känner mig helt mörbultad efter allt skrivande idag. Jag skriver och skriver men får inte till det riktigt. Well well you can't win them all.
NU har jag gått med i Facebook - kors i taket. Har blivit inbjuden SÅ många gånger och nu har jag gjort'et. Herre Gud där kan man ju sitta tills det börjar växa mossa i rader på huvet......Jag har haft svårt att slita mig för det är så roligt att läsa om alla människor som jag inte träffat på ett tag. Har hittat några roliga slogans eller vad man nu kallar dem:
Be nice to me I may be your nurse some day,,,,,,,,,It's a killer!! :) och Be kind to nurses we keep doctors from accidentlly killing you Ha ha ha. Se där vad man missar om man inte har FB och inte är syrra. Äh skoja! Dom där två skit braiga slogans skulle man ha som sticker på bilen. Kul! Och dom där stickers skulle man sedan kunna sälja till en och en annan läkare.
Ska ta och knyta mig........Snart kommer John på besök, ja Blund alltså. WEll well be good alla

tisdag 29 september 2009

Go morrn....

vet jag ju inte om det är. Klockan är halv 7 och apstadiet infinner sig - tröttheten gör mig så matt att jag rullar ur sängen, ja rullar ur sängen är de rätta orden. (Å jag kan rulla må ni tro!) Då skulle man kunna tänka sig att jag anammar att jag ÄR j*vligt trött och beter mig därefter fortsättningsvis. Men inte jag inte! ;) Tänk er att hela familjen är samlade till frukost och innan vi skiljs åt för dagen så har vi hunnit avverka diskussioner om dop, gamla och nya testamentet, judendomen, kristendomen (När kom den, mamma? Mamma: - Eeeehhh, eeehhhh kan den ha kommit på 1700 talet? Faen vad jag är dålig på historia! Får bli nästa kurs på uni) och handfasta råd i läxmysterium (= att dom på något sätt inte gör sig själva :S). Ja jag blir så glad att jag har alla mina killar. Dom är bäst!! Det låter jag dom aldrig glömma. Varje dag påminner jag dom om att dom är älskade och att dom är bästa - världsbäst på att vara just den dom är!!!

Den här veckan blir inte så mycket jobba. Jag har för mycket att göra med skolan. Men i och för sig jag skulle NOG inte säga nej om Sus ringer. EEEeeehhh. Men förresten har jag målat naglarna i blått så jag kan nog inte jobba i veckan. SKRATT.

Näe nu jäklar ska jag skriva klart en utav uppgifterna som jag MÅSTE få klart till fredag.

Ha det gött och take care.....if U can't be careful!

måndag 28 september 2009

Det blev ingen ölmässa........

utan det blev till att åka till ett "sjukhem" eller för er som förstår; ett sjukhus enbart för palliativa patienter. Hubbies pappa hade blivit mycket sämre så "syrrorna" hade ringt och de ville att vi skulle komma. H låg i sin säng och såg ut att sova lugnt. Inga smärtor och ingen ångest. Vilandes i lugn och ro. Vi var hos honom i några timmar; gav oss iväg och köpte pizza åt alla till lunch, sedan bar det iväg hemåt för att hämta barnen efter skolan. Vi ville att de skulle få träffa farfar en sista gång. Och det blev just EN sista gång; farfar drog sitt sista andetag igår - söndagen den 27 september klockan 11:30. Svägerskan ringde mig på jobbet och meddelade det sorgliga att H hade gått bort. Och där står jag och vårdar precis sådana patienter som också kan vara inne på sina sista veckor. Allting har gått så fort! Min uppgift nu och ett tag framöver är att stötta min bästa vän och livskamrat: Hubbie!!
När jag skulle gå från jobbet vid halv 3 igår frågar jag en kollega om hon tyckte att det var ok att jag gick lite tidigare (Hade faktiskt en uppgift kvar att göra, och ville inte lämna till eftermiddagens/kvällens arbetslag. Och inte till mitt arbetslag heller för den delen. Men jag blev så trött helt plötsligt att all min energi bara rann av mig!). Och hon sa: Nu får du för f*n ge dig. ÅK HEM!! Och då gjorde jag det.
Jag sitter hemma idag och ska lägga sista handen vid mina två inlämningsuppgifter till mina två universitet - f*n vilken tid det tog. Jag har inte haft någon inspiration eller go!! Ska försöka ändra på det nu.......
Perspektivet på livet blir annorlunda när döden kommer nära i familjen. Tankarna blir annorlunda liksom deras innehåll. Hm.
Jag träffade också Florence i helgen och det var roligt tycker jag. Jag gillar henne. När jag får till det ska jag åka till "hennes" Indien och bo på ashram.....
Hyrde några filmer för några dagar sedan och i en utav dessa spelade det en låt som jag bara gick helt igång på. Friday I'm in love med The Cure. Vilken alldeles förbannat bra låt. Lyssna på den och jag lovar - livsandarna kommer tillbaka till dig om dom inte redan gjort det!!
Peace love and understanding.........................

torsdag 24 september 2009

Skit skit och ännu en gång skit!!!

Livet är segt just nu....Varför kan man fråga sig då? Jo jag kommer inte igång att skriva mina (jävla) inlämningsuppgifter. De är så mariga...Socialpsykologi my ass (och det vill inte säga lite!!) Jag läser läser och läser men får inget ner på pränt. Hjälp!! Måste komma ur det här nu inlämning om en vecka och på den veckan ska jag analysera en artikel å ha Goffmans dramaturgiska modell som mall. Va faen! Nåväl det blir nog bra....
Annars är livet hyfsat. Ser ut som om jag kommer få jobba så där 2 dagar i veckan och det är ju toppen. Det är ju det där med saltet på gröten (Skit bra uttryck Cina). Jag ska ju gå på ölmässan i morrn då vill det väl till att ha lite stålar med sig. Näe förresten ska jobba på lördag så det blir väldans lungt.
Har också känt mig lite hängig på sistone; ont i huvudet säkert i två veckor. Men det kanske är så att ont måste ont förgås. Och hur går det till undrar jag då?? He he
Lite oinspirerad va?? Eller?
Säger good bye for now.

söndag 20 september 2009

Hembakade mjuka kakor........

.....det är mitt liv det se!! ;) Synd att jag inte får äta desamma! Hela förmiddagen har gått åt till att baka sockerkaka, mjukpeppar kaka och saffranskaka och jag får inte en endaste liten tugga. Jo om jag skulle masa mig iväg och kolla in Viktors fotbollsmatch ikväll - då kan jag köpa en bit av mina egna kakor. Näe NU ljög jag. Saffrans kakan har Lukas gjort. OM jag hinner drar jag iväg och kollar fotbollen. Då kanske Viktors tränare också blir glada. Äh jag bara skojar lite. Jag skrev ett mail till dem för ett par veckor sedan och tyckte och tänkte om fotbollslagets framtid; och som vanligt när en viss kritik framförs går människor i försvarsställning och det blir knas. Så summan av kardemumman (hade jag för övrigt i pepparkakan idag :) ) jag brydde mig inte om så mycket hur min mycket välformulerade och sakliga mail gick fram - nu har jag fått säga vad jag tycker. (Det lät på ledarna att de tyckte jag skulle komma och kolla på matcherna och träningarna innan jag la mig i (deras) "jobb". Och jag kontrade med att jag aldrig är i skolan med våra barn, men jag lägger mig i lärarnas och skolans sätt att sköta verksamheten ändå...) Ja ibland är det lite fy skäms på mig!!
En sak till: Jag har fått möjligtheten (igen) att få ägna mig åt sjuksköterskeyrket som timmis på mitt gamla jobb. Och jag är SÅ GLAD för det!! Det passar så bra nu när jag pluggar heltid och kan jobba då och då. Om jag inte missuppfattade min chef så lovade hon mig en heltidstjänst med början den 1/1 2010. Och jag tar det kan jag säga. Nu blir det faen åka av kan jag säga. Jag kommer förmodligen bli som en fistel i arslet på en del människor, och guda sänd för andra människor för HÄR KOMMER JAAAAAAGGGGG!!!
Så i morgon ska jag göra mitt första pass som timmis och det ska bli roligt - TROR JAG??!! :-) Får se om jag kommer ihåg något. Hm.
Nu ska jag hämta mitt leg. och sedan måste jag skriva klart min uppgift i "Palliativ vård" för att sedan börja på nästa inlämning (2) på "Socialpsykologi".
Det är ett underbart väder ute och jag skulle behöva fixa på tomten lite, men har ingen lust eller tid för det. Har börjat med operation övertalning med Hubbie att vi ska överge huset och flytta närmare stan; lägenhet You know. Jag vet att det kommer ta några år (läs många år) men jag är tjurig och envis så en vacker dag!! Eller så byter jag Hubbie mot en annan Hubbie!! ASGRV! Näe skojade bara.
OK ha de gött alla och önskar er en jämrans härlig söndag och en ännu finare början på måndagen!!
Ka tjing!!

torsdag 17 september 2009

MMääääeeeehhhh - igen!

Hej ni alla!!
Jag tycker att det är läskigt hur fort tiden går. Precis som bloggkomikern Stevvan så har inte heller jag skrivit på min blogg på ett tag. Inga konstigheter eller hur?
Jag tycker att livet har varit och är skönt. Trots att jag inte har haft något jobb. Men det är åtgärdat kan jag säga. Sedan har jag pluggat ngt så för j*vligt. Det är inte klokt vad jag skriver. Nu har jag suttit för stilla i veckan att jag har ont i axlarna. Hm. Ja ja.
Jag tror att jag ska ha med mig diktafon under dagen när jag åker hit och dit (ja, det händer) för det är när jag minst anar det som jag får en lysande idé och som jag tänker att NU jäklar måste skriva detta på bloggen. Men som ni ser...det blir bara bla bla bla idag. Och allt för att jag inte har en diktafon.
Ja vad ska man säga. Ingenting! ;)

tisdag 8 september 2009

Määäeeehhh, bara jag igen!

NU är jag på G, NU har jag börjat plugga igen. Och ÅÅÅÅ vad roligt det är. Jag kanske skulle skita i att jobba praktiskt igen?? Jag säger bara forska! Näe vad tråkigt å inte träffa folk. Näe, det ska va husvagn!! Inga konstigheter. Ja han ja, han har fått skrivkramp och har inte skrivit en enda rad på en hel månad. Skärpning Stevvan!
Tänk om jag skulle kunna ta betalt för att utöva barhäng, till exempel....Då skulle jag bli arbetslös rätt så fort......
Äsch nu ska jag fortsätta att skriva på min första inlämningsuppgift i Palliativ vård.
Hör av er om ni har ngt kul på gång. Jag kommer! Inga konstigheter.
Puss å Kram

måndag 7 september 2009

!!!???

Vet ni - jag är så glad! Att leta mig fram till två av Sveriges universitet, vilka jag aldrig varit på, alldeles själv, kräver bara det 1 högskolepoäng. Ja jag kom till och med i tid, både till Örebro och Sundsvall. I Sundsvall - staden jag aldrig varit i förut - vandrade jag ensam genom staden tidigt på lördag morgon. Det var jag, fem andra vandrare och tre bilar så där på morgonen i den vackra norrländska staden.
Jag hade lyckats ta mig till hotellet på Strandgatan 10, natten före och var så glad och tacksam att jag kom fram helskinnad. För det kan jag säga, de gatorna som jag gick på hade jag ALDRIG gått på om jag hade känt till staden. Oupplysta smågator i utkanten av ngn-malm och ett skumt Casino. Ja ja säkert Casino Cosmopol, men vem bryr sig. Jag förirrade mig tydligen och tog för lång tid på mig att hitta hotellet, för nattportien, Tobias var ute och letade efter mig där på nattkröken. Hade ringt honom två gånger och frågat efter vägbeskrivning. (Ja jag vet, har en olidligt ovana att upprepa mig.) Jag är faen urusel på vägbeskrivningar; inte för att jag inte kan skilja på höger och vänster, det har jag aldrig haft problem med. Men alltid när det blir till att lägga pannan i djupa veck och få en beskrivning föklarad för mig blir jag liksom lite "absent minded", om man säger. Jag lyssnar inte för jag vet att det går åt pipsvängen i alla fall. Men nästan alltid på någon j*vla vänster så hittar jag dit jag ska ändå.
Idag har jag suttit och försökt få ihop lite text till mina inlämningsuppgifter, men det går så segt. Jag har inte riktigt hittat flytet, the flow än. Jag har också bryskalle om jobb också. Jag måste jobba, men hur mycket? Jag SKA jobba som sjuksköterska samtidigt som jag pluggar.......
Måste ringa (till en arb givare) och skicka CV (till en annan) för att tala om att: här är jag: Jag kan, jag vill och jag törs!! Men hur i enda in i hälsingland - hur ska jag skriva ett CV. Har fått bra tips av min kompis Emma, ska härma henner tror jag. Jag säger bara; Kåv (= korv på svenska). Asgrv!
Klockan klämtar eller var det flämtar (?) och jag ska plugga lite till innan jag dänger ner mig i sängen.
Ka tjing!

lördag 5 september 2009

hej hej igen

hej alla. åh jag som skrev ett litet inlägg igår då jag lyckades leta mig fram till hotellet som jag skulle sova över på. i och för sig med hjälp av nattportiern Tobias och min vän Karin, som jag väckte mitt i natten. ja annars hade jag väl fått sova i en port uppgång.
har haft en svajig natt; somnat vaknat gånger flera. nu ska jag käka frulle och sedan gå till mittuniversitetet. det SKA ta ca 25-30 min. hoppas det.
hoppas också att det är ok med er alla
ka-tjing

fredag 4 september 2009

Så där ja!

Alla music lovers. Har hamnat på hotell i Sundsvall och blev emottagen av en mycket trevlig personal, Tobias på First Hotel Strandvägen. Fick ringa till hotellet TVÅ gånger och till Karin EN gång för att hitta rätt. Det är inte lätt mitt i natten och mörkt och jävligt.

Jag är så j*vla trött att hälften vore nog. Örebro på förmiddagen; verkar bli en skit bra kurs. Som vanligt var jag ju tvungen att utmärka mig med mitt sätt att vara. Fast jag hade sagt till mig själv innan att skruva ner mig - lyssnade jag på mig själv? Tror inte det va?! Har som sagt mått tjuvens idag, och hoppas att det blir bättre i morgon. Det har inte att göra med något svin kan jag säga.

Sedan måste jag skynda på att skriva för batterina i Hubbies lilla bärbara börjar sjunga på sista versen. Hans lilla bärbara laptop är den enda vi har i vårt Chateau med trådlöst bredband.

Jag känner mig lite ensam här i mitt lilla hotell rum; rummet ligger längst bort i hotellet och det hörs ingenting förutom mitt hamrande på tangent bordet. Jag ska gå och lägga mig nu - aptrött som jag är. Hoppas jag somnar!! Annars får jag ringa jourhavande Hannah ha ha. Tack igen H för din vilja att guida mig i Öret. Det gick bra. Jag satt mig på bussen och tog mig till Uni.

Go natt! Kram och bock

Ps Och jag som trodde att det här inlägget försvann! Men här var det ju!! Ds

onsdag 2 september 2009

Livet på en pinne - Onsdag igen!

Som sagt; livet hastar på, chop-chop så har en till vecka gått i livet. Faen jag tycker inte att jag hinner med. Måste vara lite långsam av mig? Näe tror inte det! :S

Trodde att dagen skulle bli lugn och skön. Har just mindmap:at klart första inlämningsuppgiften på socialpsykologin (som ska vara inne 20/9) och tänkte skriva ihop grejset nu. Men då kom jag på att jag måste ut på stan och ragga kurslitteratur. Faen då!! Men samtidigt blir jag glad över att jag bor där jag bor; jag, vi har ju ett helt hav att ösa ur när det gäller kurslitteratur, ja litteratur över huvudtaget.

Åker ju till Örebro på fredag, och Hanna är så gullig; hon har jour på fredag om jag (eller ngn annan stackars sate) skulle villa bort mig i Öret. Tar med mig kartan för säkerhets skull. Jag hoppas också att jag ska hinna att träffa SusanBusan. Vi får väl ta en stående vid Pressbyrån är jag rädd för. Bokade tågbiljetten Öret-Sundsvall igår. Tycker det ska bli så himla kul med detta att dels få mer kött på benen i form av kunskaper (intro och föreläsningar i mina två ämnen: socialpsykologi + palliativ vård) men samtidigt ut och röra på mig. Sundsvall har jag aldrig varit i mer än att jag svischat förbi med bilen några gånger. Ja faktiskt. Jag har varit norr över en hel del när jag tänker efter.

Jawell! Måste rusa in i duschen, näe jag vet det är ju inte jul än, men det börjar klia under armarna!! Och sedan vidare till "bibblan" eller "bibblorna" - pluralis ska det vara.
Ikväll ska jag till Cina och käka middag, vi har inte setts sedan vi slutade plugget i princip. Det ska bli så himla roligt.

Sedan börjar det dra ihop sig för en "Boklådemiddag", tror jag. Jag har samlat på mig böcker i källaren och jag går i valet och kvalet om jag ska ha den där middagen eller köra hela rasket till Läkarmissionen. Båda sakerna går ju till välgörande ändamål kan jag säga. WEll well vi får se.

Var försiktiga där ute!!

Ps I förrgår var jag ute och gick med Kerstin och vi besökte Örtagården. Vilken oas! Jag blev helt absorberad av den lugna miljön. En plätt i en kolonilottby med en massa planterade örter, stenar med visa ord på och vindspel. Jag fick en massa ideér om hur jag skulle kunna ha det i vår trädgård. Ja Feng shui säger jag bara. Appropå Feng shui, www.kristallrummet.se ska ha en Feng shui skola fram till nov/dec, läs där om du är intresserad. :) Ds


måndag 31 augusti 2009

Måndag - igen!

Hej
Tänkte bara försöka höra av mig lite. Trots att jag får få kommentarer på min blogg, vet jag att en del, ni där ute läser lite om vad som händer och fötter med mig. Ha ha ha, och igen ha ha ha. Jag undrar så smått om jag börjar bli riktigt dum i huvudet eller om jag bara låtsas. Jag tror på det senare, det verkar lugnats så. Kanske skulle skriva; inga konstigheter, näe jag tror jag skiter i det! Skratt igen! Dum i huvudet var det ja! Tänker inte brodera ut den tanken på något sätt, varken till höger eller vänster.
Livet är ju underbart, trots att jag inte har något jobb. Eller det kanske är tack vare att jag inte har något jobb som jag tycker att livet är underbart. Äh jag vet inte.
Hur som haver har jag i alla fall gått en mil på morgonkulan (faen vad jobbigt det är!!) och sedan i hemmets lugna vrå, har jag läst en massa vetenskapliga artiklar, onkologisk omvårdnad och letat upp diverse källor på Socialstyrelsens hemsida osv. Vet ni, det är roligt nästan jämnt.
Ska ju på en liten turné uti landet på fredag. På morgonen åker jag till Örebro och ska besöka universitetet där. Vete faen hur det ser ut eller så, men vilken tur att det finns karta på internet. Sedan får jag ta tåget till Sundsvall för att vara på Mittuniversitetet hela lördagen. Det är så spännande. En del människor åker till Oman och ger sig ut i öknen, andra är på jobb i Afganhistan men jag, jag åker tåg till Örebro och Sundsvall. Yippie -kay-yey. Vackert så.
Sa jag att jag var och kollade på Bo Kaspers Orkester förra veckan? Jasså det gjorde jag inte. Nåväl där var jag i alla fall. Konsterten var bra. Cool stämning. Och jag fick smak på "dagens" igen. Ni vet drickat som, i alla fall för mig, florerade när jag sprang på Engelen i tid och otid. Mest i otid, faktiskt. Jag fattar inte hur jag fick tiden att räcka till på den tiden. Hm då säger någon så här: Kära Lee tiden är bara relativ....... :S Va??
Nu ska jag röra lite i grytan så att det blir mat på bordet idag också. Jag hade väl inte så mycket mer att tillägga.

Passa på att leva livet innerligt när du ändå håller på att leva ;)

torsdag 20 augusti 2009

Sommartider hej hej. Va????!!!! :P


Jahaa nu är jag här igen! Inga konstigheter. Har, när jag tittar på förra inlägget, hållit mig borta från sidan i EN månad. Jaha. Och vad kan ha hänt obetydliga mig under den här tiden undrar du KANSKE då? Om jag skrev ingenting skulle jag fara med osanning, men om jag skriver ingenting kommer jag rackarns nära sanningen ändå, känns det som. Well well om man räknar med att jag varit på Kreta med familjen i en vecka som ingenting ja då far jag med osanning. För vi hade en skön vecka; min första semestervecka i Grekland. Dit ska jag förövrigt emigrera när jag blir gammal; hörde ni det jag skrev inte äldre utan när jag blir gammal. Så där ja'! Jag har naturligtvis varit både i Furuviks Zoo och Kålmårdens Djurpark, den senare besökte jag med historiens värsta baksmälla. Alla ni som känner mig vet ju att jag är en viking så det var bara till å trycka ner två alvedon å klistra på leendet och - det blev åka av! Klarade till och med att åka linbanan utan att kräkas. Se där, det tar sig!!
Har också haft förmånen att få se en kille som jobbade i kilt!! Nej han stod inte i högvakten vid slottet och nej han föreläste inte på Karolinska Universitet Sjukhuset och nej han jobbade inte hos min "frissa". Han tömde avfallstunnorna på Götgatan, jag säger bara S(K)ITA! Så jävla cool kille att jag bara inte fann mig om jag fick ta ett kort. Anledningen till att jag inte stack fram min nuna kan ha att göra med att killen i fråga såg jävligt grym ut: Ni vet, långt hår ihopsamlat i tofs, ring i öra och sedan hade han jävligt bråttom. Å blyga jag ville inte störa i jobbet, om man säger. Men vad jag ska göra är: stationera mig på Götgatan och hoppas på att han kommer förbi igen...... :). Vill bara förtydliga en sak: Ja jag har diskuterat saken med min äkta hälft, inga tveksamheter där alltså.
Jag höll nästa på att glömma: Jag har inget jobb längre. Jävligt besviken är jag, och det är det minsta jag kan säga. Jag säger bara: Sist in, först ut, en regel som någon neandertalare till fackbas med fickorna fulla med flis, stipulerade en gång i tiden. Jag har ju aldrig varit arbetslös så nu sitter jag lite på pottkanten och vet inte riktigt vad jag ska göra. Hur skriver jag ett CV till exempel? Vad är arbetslöshetskassan för nå't? Nåväl man kan inte anklaga mig för att inte göra något. Att läsa socialpsykologi 30hp på Mittuniversitetet hade jag redan bestämt i April men nu ville jag också läsa något som har med min profession att göra. Så jag anmälde mig till att läsa Palliativ vård 30hp på Örebro Universitet också medan jag söker jobb. Men jag vill ändå understryka: Om ni har något på gång och gärna vill ha med mig; hör av er!! Förresten, jobbet som du så gärna vill att jag ska ha behöver nödvändigtvis inte ha med sjuksköterskeyrket att göra.
WEll well finns det något annat som inte har hänt mig i sommar? Jag har ju jobbat hela sommaren och då menar jag hela sommaren, fick en ynka vecka tillsammans med resten av familjen....Så ja vad kan jag säga. Dock har sommaren varit bra och lärorik. Har verkligen hittat min nisch i vården och vad jag vill pyssla med. Inga konstigheter alls skulle jag vilja säga.
Idag är det min sista semesterdag och den spenderar jag med att tvätta och läsa kurslitteratur. Väntar också på min "tomtar" som kommer hem strax efter andra dagen i skolan efter sommarlovet. Vi ska åka och inhandla lite saker som dom behöver exempelvis pennskrin, bänk
papper och färgpennor. Sedan blir det väl en och annan bok med hem kan jag tänka. Just nu har jag delar av bokhyllan full av böcker jag inte har läst. Har inte riktigt hittat den där ron att läsa, tyvärr.
Jag har inte riktigt hunnit med att träffa kompisarna i sommar, men det tänkte jag råda bot på med start i morgon. Och du Cina, jag ser fram emot ett balkongbesök i Solna, vilken tid på året som helst!! :)
Kan ni hjälpa mig att komma ihåg en sak som jag har glömt, som jag glömde innan jag slutade mitt jobb: Fråga Florence vad ashramet heter som hon brukar åka till i Indien. Så där, glöm inte bort det. Eller Florence, maila mig: letters2lee@gmail.com.
Något annat? Näe ingenting för nu i alla fall. Ska strax hänga tvätten och sedan pipa iväg till bokhandeln.
Vill slutligen ge er några visdomsord som hjälpte mig på traven när jag var som mest sorgsen (då jag fick sluta på jobbet.)

Människan är ändlig
och hennes frihet begränsad.
Men hon kan själv bestämma hur hon vill
förvalta friheten,
hur hon vill leva sitt liv,
och förvalta sin existens.
av Soren Kierkegaard

Genom mitt sätt att tänka och genom mitt sätt att agera på det som händer
kan jag ta kontroll över mitt öde. Det finns inga negativa erfarenheter,
bara möjligheter att växa, lära och utvecklas längs vägen mot självförverkligandet.
I varje situation finns det något att lära sig - det som händer är inte bra eller dåligt -
upplev och lär dig dem.
av Robin Sharma
(Tack Karin!)
Ps Bilden: Solen går ner i Grekland. Ds

Hörs när vi hörs, ses när vi ses.



söndag 19 juli 2009

Tiden går och......


vi med den! I morgon ska jag börja jobba igen efter att ha varit hemma en hel vecka. Det är inte förrän nu, idag som det gick upp för mig hur mycket jag jobbat sedan 23 feb. och hur mycket tid och ENERGI jobbet har tagit, även när jag varit ledig. Inte för att jag går och funderar på jobbet när jag är ledig. Utan det är mer som planeringen, hur tiden ska utnyttjas tills jag är på jobbet igen. Jag kan räkna på handens fingrar hur många vänner jag träffat sedan jag började jobba. Och det är ju inte klokt!! Jag har ju inte lärt mig konststycket (än) att gå ut dagen innan jag ska jobba. Jag blir för trött helt enkelt. Ja ja.

Under tiden jag varit hemma (och hostat i tid och otid) har jag fundrat mycket på vad jag ska göra i framtiden. Mycket hänger ju på - som sagt - om jag får fortsatt förlängning på mitt vik. eller om jag ska söka mig vidare. Och det är här skon klämmer, här har jag verkligen huvudbry. Jag har så mycket uppslag i huvudet att jag snart måste börja strukturera upp alla på papper: För- och nackdelar osv. Well well jag får se.

Nu ska jag jobba två veckor och sedan är det semester. Det känns konstigt. I början på juni kändes v 32 väldans avlägset, men snart är vi där och snipp snapp snut å där tog sommarn slut! Näe!!

Hubbie har börjat måla huset igen. Vi hann ju inte klart förra året och nu är det grunden och lite finlir runt fönstren som måste göras klart. Jag tänkte dra mitt strå till stacken på semestern. (Om det finns något kvar att måla då! he he).
Snart ska vi åka in till staden och käka middag. Blir bjuden på middag som en sen födelsedags present. Trevligt. Syns och hörs.
Until then
Take care if you can't be careful.

torsdag 16 juli 2009

Tänkte bara visa ngt fint



från Uppsala. Domkyrkan och Mosquén. Inte på samma ställe - men ändock.
Tänker på min resa som gick till Tanzania i nov/dec. Hade precis en sån här mosqué i byn där jag bodde - UTANFÖR MITT FÖNSTER!! Som ni förstår har man inte samma restriktioner i Tanzania som i Sverige för i Tanzania får man nämligen ha böneutrop från minaretet....Det började klockan 4:40 på morgnarna. Behöver jag säga något mer? Näe!!
Ka tjing!

Jo då, så att........

Jag är fortfarande med i den här världen. Men ack så jävla sjuk jag har varit. Så igår fick jag pallra mig iväg till doktorn och kolla om jag verkligen var så sjuk som jag kände mig. I och för sig hade jag redan ställt min egen diagnos; hosta med tilltagande huvudvärk. Tant doktorn (hon är säkert yngre än vad jag är) trodde att jag hade en begynnande bihåleinflammation och ville ge mig antibiotika. Men se det ville inte jag - så det blev inget av. Vad som är jobbigt är ju hostan. Eftersom jag aldrig behövt ett sjukintyg för att visa för arbetsgivaren så var jag tvungen å fråga på jobbet hur göra!. Fick ett intyg av tant doktorn. Nåväl. När man är sjuk som jag är kan man inte göra så mycket, till skillnad mot när man har semester och med det kan jag säga: Hjälp jag vill jobba igen.


Igår var jag också tvungen att hämta Hubbie i Uppsala för han var hos ortopeden och kollade sitt höger ben som han sprang sönder i förra veckan. Det betyder att små chipparnas utflykt till Kålmården nästa vecka blir inställd. Jag jobbar så jag kan ju inte åka. Faen säger jag bara!! Men konstigt nog så tycker små chipparna om att chilla hemmavid så egentligen går det ingen nöd på dom. Hur enkelt har det inte varit å dragit dom runt halva jordklotet sedan dom var små!! Jag är och förblir förundrad hur "lätta" dom är. Säger jag nu. Det sa jag inte igår när vi försökte hitta ett ställe att äta på i Uppsala. (Jag e ju sjuk så jag har ingen matlust. Längtade bara hem - men ändå.) Vi hittade flera "fiiiina" ställen men ungarna lyckades inte hitta något som föll dom i smaken. Vet ni vart vi hamnade till slut? På Arlanda i restaurangen på terminal 5!! Lyckan var gjord. Det är inte första gången vi sitter på den restaurangen kan jag säga. Det är något visst med att sitta på Arlanda. Jag har varit så glad varje gång vi suttit där - utan att behöva resa iväg någonstans. Missförstå mig rätt nu, jag älskar att resa; möta nya platser men framför allt möta andra nationaliteter men att flyga - tror inte det!! Önskade att jag kunde göra som Burt i "Lödder" (ja ni fjortisar vet inte var det är för tv serie, men ni andra...:) knäppa med fingrarna så var jag någon annanstans. Well well jag tittar på människor; studerar och analyserar medan dom andra av annat kön i min familj kollar in flygplanen och rabblar flygplanstyper hit och dit. Snart kan väl jag också alla nationalbeteckningar på alla flygplan. Hm.


Snart är det cirka 2 veckor kvar att jobba innan jag också får semester. Jobba och jobba, nu jobbar jag ju inte av förklarliga orsaker, men eftersom det inte är semester så är det som att jobba: jag är bunden till en viss plats!! he he.


Tänkte avsluta med att önska er som har semester en trevlig sådan och ni andra: Bryt ut inte samman!
Ka-tjing!


måndag 13 juli 2009

Hej det är jag!



Från att ha haft paus från bloggandet så himla länge så har jag verkligen fått fart på skrivandet. Har ni sett vad jag fick av småchipparna i morse? En mugg som det på ena sidan står: Sjuksköterskor är utklädda änglar. Och på den andra står det: Jag är en sjuksköterska. Jag är oövervinnlig. Jag är trött! För mig kunde det inte skrivas bättre.......Ho ho ho. Jag fyller som sagt år i dag (vilket jävla tjat) och så har jag fått fina saker - igen. Å snart ska vi äta räkor och dricka skumpa på altanen å bara mysa. Det låter ju hur mysigt som helst eller hur?! Men jag skulle hellre sitta på en liten restaurang i grekiska arkipelagen, vicka på tårna och vara så där lagom sand- och solkysst. Med Hubbie brevid och småchipparna internerade på en annan ö! Kan man det? Näe jag bara skojade!! Dom ser fram emot resan till Kreta den 31a, en vecka - bara. Jag får bara en vecka tillsammans med familjen i år. Det är tufft. Får plugga till lärare och bli en sån där adjunkt, lektor eller Med Dr eller vad det heter å undervisa. Det skulle jag gilla. The stage is mine!! Yo!!
Ja ja. Vet ni jag har så ont i mellangärdet efter allt hostande att det är ett rent helvete å ligga på magen. Skulle ha gått in på apoteket när jag var i centrumet men glömde det...Skit. Det skulle inte göra något om jag hade någon hostmedicin för jag håller ju mig själv och resten av familjen vaken för länge på nätterna och för tidigt på morgonkulorna. Ja ja det blir nog bra.
Snart ska jag ta och förpassa mig till diskbänken (hade bara rymt en bit till laptopen) och skala räker, räker you know och inte räkor.
Sköt om er alla
Ka-tjing

lördag 11 juli 2009

Hej det är jag igen

Skulle jobba helg men efter en orolig natt med hosta och snor, fick jag pinsamt nog ringa till jobbet på förmiddagen idag och be att få bli sjukskriven. Om dom inte kunde hitta ngn ersättare fick dom ringa igen så skulle jag förpassa mig till jobbet. Faen i min värld måste man ha halva foten i graven för att ha laga förfall för frånvaro i arbetet. Nu kände jag att jag orkade inte. Svetten dröp mellan "ja-ni-vet" och i nacken. Feber någon? Ja ja så sjuksköterska jag är så har jag aldrig ägt en kroppstermometer. När ungarna var små så konstaterade jag att dom hade feber och så var det inget mer med det. Vätska in och sova mycket var ordinationen då. Idag - samma, typ.
Jag måste strax gå och lägga mig. Är så trött. Konstigt va? Hur är det med alla er andra därute i stora världen? Semester någon? Kunde just tänka mig det. Jag och semester, tror inte det va! Vecka 32 och tre veckor framåt.
Jag har just fått tillbaka min laptop som har blivit "urblåst" (nej inte jag!!) och förhoppningsvis ska den fungera lite bättre i framtiden.....
Well well be cool och take care
Lee

fredag 10 juli 2009

Fredagen den 10e Juli

Faen vad tiden går! Är det för att jag för det mesta har så roligt (NOT!) eller beror det på att jag börjar bli gammal? Det senare va? Blir 45 pannor på måndag och jag vet inte, men inte faen känns det som om jag snart har fem år kvar till att vara på "dö-sidan". *skratt* Det är ju inte klokt egentligen. Hannah, Gull-Hanna på jobbet blir vuxen i November, alltså fyller 30 HA! rena barnungen. Ändock var det hon som lärde mig lite till om syrra jobbet. Visst är det kul. Gammel Lee lär sig så länge hon lever!! Det är ju just det som är så jävla underbart. Att aldrig fastna utan gå vidare. Det kostar på nu och då, ja för det mesta men att känna, uppleva känslan (nu pratar jag jobb) att idag har jag faen lärt mig något nytt - IGEN!! Wooooaaaa till det säger jag. Livet är ju underbart när underlivet är bart!! He he. Det har ju inte mitt varit idag - om jag säger.
En patient frågade mig idag om det inte kostar på att vara som jag är. Och jag var tvungen att fråga honom vad han menade. Jo öppen, nyfiken och med, sa han då. Och jag tänkte mycket på det där, när jag satt och gav honom antibiotika, och mitt svar blev: Jag kan inte vara på något annat sätt - enkelt. Tack sa han då. Och jag med - tack! Förstår ni, vilka möten jag och mina kollegor är med om.
Som i förrgår när jag hade lämnat ungarna på bion och själv strosade jag som hastigast kvar i centrumet och hamnade på JC. JC är ju bara till för pygmeér och en och annan kvast som drar storlek 38, på sin höjd. Så ni förstår, jag kollade bara - om jag säger. DÅ när jag diggar Springsteen som mest i mina lurar, kommer det fram en söt kvinna och säger: Hej Lee! Å jäklar vad jag blev tagen på sängen kan jag säga. Vem var detta? Hon fortsätter: Tack för din omtanke och otroliga omtänksamhet när vi var hos er på avdelningen och då mormor låg där. (Här faller kronan ner, kan jag säga. Jag är med i matchen igen.) Kvinnan berättar att mormor dog dagen efter hon lämnade avdelningen. Kvinnan fick tårar i ögonen och jag med, jag fick stålsätta mig där på JC för att inte ta till lipen. Vi hade ett fint samtal och sedan gick vi åt varsit håll. Karma! LLLLöööööööööövvveee som min kollega Karin säger. Faen det är löve helt enkelt till människan. Nu blir jag högtravande. Ska försöka låta bli det.
Förlåt om jag låter självgod när jag berättar hur bra jag är, kan man kanske tycka att det låter som. Ni skulle bara veta.
Jag har börjat gå inför att vara så ärlig som möjligt i mina möten med mina medmänniskor så och kollegor. För jag orkar inte med spel och intriger i mitt jobb. Jobbet kostar på så mycket (som ni förstår) så att spela spel med kollegor, NEJ till det kan jag säga. Ja ja ska inte gå in mer på detaljer.
JO men visst jag har också antagits till en kurs på Mittuniversitetet "Socialpsykologi" på 30hp. UUUpppss tänkte jag då, det här är ju på riktigt. Hm hur ska det gå. Men för faen vad kul och få använda de grå till annat än det jag gör nu. WEll well det kan sägas: jag får använda mina grå en jäklarmassa - hela tiden - på jobbet. Men nu blir det på en annan nivå. Kursen är på distans, spännande. Ja ja det blir nog bra. Tänk er, jag som inte har något privatliv längre, hur ska det gå?? Fortsättning följer.

Jobbar i helgen, överlever jag den här helgen, överlever jag allt. Äh så tänkte jag inte riktigt. På något sätt så är jag lugn trots att vi bara är två syrror på hela avdelningen båda dagarna. Äh det går bra. En del syrror kollar vilka dom jobbar med och hela proceduren....Men jag, jag skiter i det för faktum kvarstår, vad ska man göra: Det kan inte gå mer åt helvete än när the shit hits the fan - så är det. Vet ni, jag har nu jobbat på egen hand i ca 3 månader, efter min introduktion med Gull-Hannah, och under den tiden har jag nog ätit lunch fem (5) gånger. Nej jag klagar inte, men så är det. Det är ett jävla gnet att jag ibland, som i morse med snoret rinnandes och hostan låg på lur, att nu - nu får det vara bra. Men då tänker jag på den patienten å den patienten å den anhöriga och den kollegan så blir det mycket lättare. Bra va??
Livet är för kort för att hålla på med saker som är dåligt för själen eller hur! Tänk på det. Det gör jag - now and then!!
Vill önska eder en härlig helg och glöm inte:
Du betyder något därför att du är du.
Du betyder något till det sista ögonblicket i ditt liv.......

Lllllllööööööööövvvvvvvvveeee
Lee

söndag 28 juni 2009

Så ock kom söndagen den 28e Juni

Gårdags kvällen och natten gick så bra. Hade drag under galoscherna precis som jag har på jobbet.....
Sitter och funderar på att gå och lägga mig, för det kommer att ta ett tag att somna känns det som, så pre-klimakterie-kärring jag är. Hua hur hormonerna spökar i dagarna. Jag är verkligen inte på topp och verkligen inte mig själv - alls. Jag kanske skulle lära mig stegen som M Jackson dansar i videon Thriller. Blir det roligare så? Roligare kan jag kanske få när jag börjar min tuffa, jag säger tuffa sejour på jobbet i morgon. Då jag som på SL tiden jobbar 4 dagar ledig 1, jobbar 4 ledig 1 men sedan tar likheterna slut. På SL när jag körde tunnelbana var jag ledig tre dagar i slutet av denna 4 dagars-ledig-1-period, men det är inte aktuellt som sjuksköterska. Juli har fyra helger, jag jobbar tre av dom!!!!!!!! Bara en sån sak. Och så har jag kollegor som gnäller tarmarna ur sig för att dom får jobba en sketen eftermiddag för mycket eller nåt. DÅ blir jag trött! Ja jag blir trött på det där jävla gnället hela tiden. En del hinner knappt sticka näsan innanför dörrarna till läkemedelsrummet förrän det börjar. Vägra sådant!! Själv ska jag försöka använda mig av sådant som jag är så duktig på att lära andra: Affirmationer! Typ: Jag tycker det är roligt att jobba på sommaren! Jag njuter av att jobba mycket! Jag är pigg när jag vaknar 4:40 på morgonen. Tro't eller ej men jag har lyckats bli av med min fruktansvärda morgon trötthet på det här sättet. Bara genom att intala mig själv att: Livet rockar halv 5 på morgnarna!
Skulle behöva lite rekreation men som sagt, får ta det när jag börjar semestern vecka 32. Så där.
Måste ta mig till söder i morrn också innan jag börjar jobba för att fixa J's räkningar och föra över lite "kessef", moulla, dough, $ eller pengar om man så vill till hans visakonto. Ja ja det blir nog bra.
Ka-tjing
Lee

fredag 26 juni 2009

Alla barnen är ute i solen, utom Lee

för hon har .........! Är det någon som kommer på en bra avslutning - hör av dig! :) Idag har det varit en bra dag. Ca 10 timmars sömn = ger i princip alltid huvudvärk så ock denna gång. Va' faen är det här?? Jag har hållit på och pulat hela dagen. (Hoppas det inte är någon norsk som läser detta - då blir han/hon kanske lite avundsjuk på mig som fått pula hela dagen!! *skratt*). Jag har kört stor skåpbil i dag eftersom Hubbie tagit min bil bort till Örebro.....Skit kul att köra - äntligen får jag se ner på alla andra trafikanter. He he. Stor ratt är det också - bara en sån sak.
Igår såg jag filmen Australia, och fy fabian vad jag grät. Lill Chippen undrade från övervåningen varför jag grät så hysteriskt....Ja förlösande var det i alla fulla fall.
I morgon kommer halva jobbet på besök och det ska bli SÅ kul. Hoppas att dom har överseende med min olust för dammsugning. Annars är det rent på de ställen som man liksom uppskattar att det är rent på exempelvis toa.
Nu ska jag ta och lägga sista handen vid marineringen av kycklingen och strutsen (!), sedan är jag homefree. Jag och Lill Chippen ska ta en promenad ner till grannen som bjuder på middag. Tack säger jag då....så gräsänka jag är.
Ha det gott alla och glöm inte att njuta av dagarna som går - Carpe Diem!

onsdag 24 juni 2009

Sol ute, sol inne, sol......

ut i vart sinne. Eller!? Jag som börjar komma i klimakteriet har nu, den här sekunden, sol i sinne, men om ett par timmar kan det vara ett minne! *Skratt* Där fick jag till det. Stackars medmänniskor; hormonstinna 44åringar är faen inte lätt att tas med. Puh vad jobbigt!
Jag tycker om värme, när jag är ledig. Vilket jag inte kommer att vara på mycket länge efter den här helgen. Jag menar l-e-d-i-g i den bemärkelsen; inte tänka på att jag ska upp till jobbet dagen efter, koppla av med alla sinnen - kommer jag inte få uppleva förrän vecka 32. Så där! Och bara för det har jag bjudit alla babes på jobbet på middag på lördag så dom ska komma ihåg hur jag är innan jag får huggtänder, röda ögon och fragdan rinnande i mungiporna.
Vaknade tidigt i morse för lill Chippen ska upp och iväg på friidrottsläger nästgårds i kommunen. Den lille var aptrött, svår att spraka ur sängen om man säger. Men iväg kom han. Glömde att smörja in hans öron med sollotion igår så nu blev öronen vita av grejset. Stackarn träningsvärk hade han också. OCH STACKARN, det var inte roligt att vinka adjö i morse åt en stor garvande mamma, som stod i dörrhålet och kollade sonen när han stolpade iväg. Och då säger jag stolpade!
Själv är jag också lite mör efter allt gående hit och dit - börjar bli gammal. Jag säger ju det!

Nu ska jag åka och handla för att sedan ta mig till jobbet. Hur det än är så har jag kommit på att det är bara att gilla läget. Jag kan önska mig att jag inte jobbar i detta solsken (önskandet som många hänger sig åt; man uttrycker sina sympatier med: Åh stackare ska du jobba i helgen...osv). Ja detta önskande och drömmande kan jag ju hålla på med hur mycket jag vill. Men jag jobbar lik förbannat, så det är till att gilla läget. Så där!
Ka-tjing!

torsdag 18 juni 2009

Hej det är bipolära Lee som skriver lite - igen!

Jag säger det på jobbet också: Bipolär! - så dom vet vem dom har att göra med! Tänk att ha en medarbetare som står i läkemedelsrummet och gråter själen ur sig ena sekunden som lite senare sveper förbi i korridoren med ett brett leende på läpparna, drag under galoscherna och som utbrister: E inte livet underbart, så säg! Och tar svängen i slutet av korridoren med en stilla "moon-walk". Jo det är jag det. Igår var det dax igen. Stora krokodiltårar och tandagnisslan. När ska detta ta slut?? Jag känner mig som en fjortis som fått första "korgen" av sin livs kärlek. Herre Gud!! Jag är och blir så trött. Det är nästan alltid så mycket att göra att 747:an, jag alltså nästan aldrig hinner landa. I och för sig kopplar jag av så himla mycket när jag är ledig att jag raskt glömmer bort att jag är sjuksköterska på en akutavdelning i onkologi. Kanske skulle använda ledigheten till en mer konstruktiv ledighet. Ni vet, som jag gjorde mycket förr i tiden: yoga, meditera och affimera men framför allt annat så sprang jag mycket.......
Efter en skit kväll (i mina ögon) har det varit en skit natt med 4 timmars sömn och nu är jag strax på väg till jobbet igen. Jag intalar mig själv att jag är pigg som en mört och det jag helst vill göra är: Åka till jobbet och göra mitt bästa! (Gör jag alltid!)
Det ser ut som om vädret blir lite kom si kom sa idag men häng inte läpp för det, utan gör som jag: Bryt ihop och kom igen!
Ka-tjing!

Ps Stor Chippen åker till Västkusten idag och blir borta i drygt en vecka. Jag längtar redan efter honom. Höns mamma Lee! Hm. Passar också på: HA EN SÅN TREVLIG MIDSOMMAR ALLA!! Ds

tisdag 16 juni 2009

Idag, tisdagen den 16e juni

Hej där ute i cyberrymden. Är allt väl med er där ute? Jag hör ifrån er så sällan. Kan det bero på att jag hör av mig så sällan? Eller är det något annat?
Grannarna berättar att de ska vara lösa och lediga i sommar och när de har berättat klart om alla äventyr de ska göra frågar de lite lätt: Vad ska ni göra i sommar? Jag ska jobba nästan hela sommaren svarar jag, och då tittar de lite medlidsamt på mig och säger med ett litet leende: Stackars dig. Eller nå't. Men det är inte synd om mig, inte det minsta. Jag tar liksom skeden i vacker hand och försöker göra det bästa av situationen. Ibland går det och ibland går det åt h-lvete. Men försöka duger. Jag kommer ihåg förr om åren då jag faktiskt jobbade hela somrarna. Tog ibland ledigt två veckor i maj (för att åka till Grekland) och ibland tog jag också/istället ledigt i september (för att åka till Grekland). Jag skulle vilja åka till Grekland i sommar igen men det finns två saker som talar emot just denna idé: 1. Ingen längre gemensam semester med resten av familjen och 2. flygresan. Ja ja vi får se hur det blir. Först ska sommaren gå. Och blir sommaren så här fin - så här fint väder som är idag, kommer det vara härligt att jobba. (Nej jag är INTE ironisk.)
Jag är inne på www.studera.nu lite då och då för att kolla läget med min ansökan om studier i höst. Intet nytt på den fronten, än. Spännande, får se hur det blir med den saken. Jag svävar ju som sagt i ovisshet eftersom jag inte vet om jag får förlängt vik. på stället jag jobbar på. Jag har ställt in mig på ett "icke-förlängt-vik" svar och jobbar efter det. Konstigt nog så är jag inte orolig för att inte få jobb. Jag som aldrig varit arbetslös i hela mitt liv tänker inte börja nu heller. Sedan får de dagliga ekonomiska rapporterna säga vad de vill. Jag har ju jobbat med det mest i mitt liv så jag får väl gå tillbaka och diska eller nå't.
Har jag sagt att jag fick ett underbart brev från anhöriga till en patient som dog? Jag läste brevet igen, idag. Det var så himla fint och satt här och fällde åter många tårar. Att få ett sådant här brev gör att jag får ännu mer bekräftelse på att jag är på rätt plats i (arbets-) livet. Och hoppas på att min chef tycker likadant. Jag vill verkligen jobba kvar men jag har ju krav också och frågan är hur mycket jag måste göra avkall på mina krav för att stanna kvar. Eller så spelar det ingen roll kanske. Vem vet?
Lill Chippen är och gör Grönan idag med kompisen i huset brevid och jag städar. Stor Chippen chillar med kompisen i andra huset brevid och de ömsom försöker klirra fönsterrutor på huset med fotbollen och ömsom hackar på datan. Jag kör ut dom lite då och då i friska luften för att de ska få lite rosor på kind. *skratt*

Vad mer kan jag berätta? Ingenting tror jag. Jag tänker åka till den stora gallerian och se om jag kan hitta något att sätta på mig.
Ka-tjing!

måndag 15 juni 2009

oh la la

ÅÅåååååhhh vad skönt att vara ledig idag, när det regnar som mest. I couldn't care less...faktiskt. Nu behöver jag inte vattna blommorna ute - bara en sån sak.
Idag har jag och lill Chippen varit i staden och sonderat terrängen över alla böcker på Akademiebokhandeln. Vi köpte några också, behöver jag kanske inte tillägga. Köpte också "Vagabond" tidningen som vi drägglade över på väg hem. OOOhhhh vad skönt det skulle vara att ha någon resa att se fram emot.....tänker jag spontant. Men när jag tänker till lite till så är jag jävligt glad över att vi inte har någon resa, läs; flygresa på gång. (För en gång skull, faktiskt). Med den här senaste historian om flygplanet som tog ett djupdyk i Atlanten (?) så är jag glad, som sagt att jag ska stanna på marken. Så jag avundades inte jobbkompisarna A och I som skulle flyga över Atlantpölen. Och jag var inte heller avundsjuk på J med familj som skulle sitta på ett plan till Bangkok i 10 timmar.
Appropå "Vagabond" igen, när jag ser dessa underbara vyer från Grekland (så klart) tänkte jag först på min öluff för hundra år sedan som blev så himla bra. Med underbara möten, solbränd rumpa (ja det ni!!) och passionen för grekisk sallad upptäcktes och som sitter i fortfarande. Sedan tänker jag lite till om hur vi som turister ska kunna resa på ett mer ekologisk sätt. Jag vet inte hur många "muggar" jag har suttit på världen över och undrat hur reningsverket på orten ser ut. Hm. Sa någon infrastruktur? Well well.....
Eftersom jag kappt fått någon semester i år med familjen gäller det att ta vara på de få dagar jag är ledig under sommaren och "chilla" järnet med ungarna. Nästa år får jag väl "chilla" med mig själv........ Vi ska kanske ta oss ner mot västkusten om en vecka och "lasta av" en av våra Chippar. Snabbt ner och snabbt upp igen eftersom jag jobbar hela veckan efter midsommar.....
Well well har just läst ut boken om mod; "En gnutta mod" som jag fick från anhöriga till en patient. Boken var så fin! En sån där bok som jag kan ta fram och läsa när modet sviker och det bara är regn hos mig. Men trots att det är regn ute så har jag solsken hos mig. Konstigt men sant.
Nu skulle jag behöva städa av mitt "skrivbord" och sortera alla papper, men det ska jag inte göra. Jag ska ta en av mina nyinköpta böcker och lägga mig i soffan och lääääääässsssaaaaa.
Med hopp om livet och att ni alla har det bra, säger jag
Ka-tjing!

Our lives begin to end the day we become silent about things that matter.

Martin Luther King Jr.