Hej det är (bara) ja'.....

om man säger! Om man så säger kanske det skulle vara. Måndag och det är skit trist väder ute, men i mig är det soligt väder. Mycket soligt väder är det hos mig för det mesta numera. Dock går solen i moln då och då på grund av olika orsaker. Det kommande ämne är inte något som solen direkt går i moln på; men det är fan så intressant. Jobbade igår och det var så roligt!! Hur roligt det nu kan bli när man som jag och mina kollegor (fem stycken!) inte kissade på hela dagen och nåväl vi hann ju inte dricka vatten heller! Gjorde min lilla meditation på 10 minuter och åt sedan min müsli kl ca 5:00 därefter hann jag inte äta något förrän barnen och hubbie å jag åt chinese food på kvällen! För en gång skull var det inte bara jag som inte hade tid att äta. Om ni förstår vad jag menar. Den enda gången jag satt - jag ljög tidigare - gick på muggen en gång för att kissa -något annat fanns det inte tid till!! Jag själv var inkallad extra. Fick lite bryskalle när jag fick frågan om jag ville gå in och jobba söndag förmiddag. Hm vad föranleder denna konstiga tillsättning, tänkte jag! Fick svaret när jag tittade på listan när jag kom till jobbet 6:25, himmel vad många patienter - på en helg! Det är så viktigt att kunna vårda dessa patienter och då menar jag omvårda, som vi sjuksköterskor är utbildade till att göra. När vi inte kan omvårda patienterna, utan bara vårda = ge mediciner, sköta den basala omvårdnaden och inget mer, det skapa frustration och/eller en känsla av att inte räcka till som i sin tur kan sätta i gång andra processer som är på intet sätt till gagn för själva personen - sjuksköterskan. Igår ringde telefonen jag vet inte hur många gånger, men det var ingen som hade tid att svara. Och det handlar inte om att ingen VILL svara, det fanns helt enkelt inte tid!! För mig som aldrig jobbat inom en organisation som bygger på hierarki, är det svårt kan jag säga. Jag bara vägrar att rätta in mig i ledet. Vi sjuksköterskor är utbildade för att uträtta omvårdnaden för patienterna, DET är jag expert på och mycket mera. Läkare har oftast inte den kunskapen, men ändå är deras ord lag många gånger. Hallåååå!! WEll jag säger som Nurse Jackie sa till sin sjuksköterskestudent, när studenten satt och lovordade läkarna över himlens gränser: Doctors are here to diagnos. NOT heal. WE heal! Så jävla bra sagt. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Har ni inte sett serien som går på lördagar SVT 1 (?) 22:45 innan, så gör det nu. De första tre avsnitten kan ses på SVT play nu. Just DO IT! Jag vill inte vidmakthålla gamla förlegade åsikter som florerar mellan skråna inom vården, men det är svårt ibland. Ni skulle vara som små flugor på väggarna så skulle ni förstå vad jag pratar om. Ibland kan det faktiskt vara så att jag funderar på om vi, läkare och vi andra dödliga, är just så, dödliga - alla, läkare också. Nåväl men när en del läkare beter sig som om de vore gudar, ja så länge kommer detta spörsmål hålla i sig. Läkarna är ju superior över mig i egenskap av sina mer poäng i fysiologin/anatomin/biologin och alla processer vad dessa ämnen innebär, men inte i egenskap i vad det innebär att vara människa och arbetledare. Hur faen kom jag in på detta nu? Jo En jourläkare kan inte säga: Gör som jag säger! När han/hon vill lägga in fler patienter, när vi springer häcken av oss för att OMVÅRDA de patienter som vi redan har. Där måste man sätta stopp! I dessa lägen kan man inte "bara" vara läkare man måste också använda sitt sunda förnuft (vilket inte är så bra egentligen har jag nu lärt mig på socialpsykologin), sin medmänsklighet och inte tänka så kort som näsan räcker. Här missbrukas många bra förtroenden och laganda i hierarkins namn. Eller rättare sagt; det finns ingen lagandr över professionerna då utan mer: jag (som sjuksköterska) gör som läkaren säger. Kommer aldrig att ske kan jag säga om jag inte vet varför. Därför kommer jag alltid att bli betraktad som en bekäftig och irriterande främling med mitt reflekterande och provocerande frågor. Gott så!!//

Har pluggat som en lite gris de senaste två veckorna. Har lämnat in på examinationer samt haft ett grupparbete plus en obligatorisk diskussion på forumet. Detta har gett mig en sådan huvudvärk att jag satt och grät här hemma i fredags. Jag tänkte att nu är det klippt. Låg för ankar hela lördagen (och trodde att jag inte skulle kunna jobba alls på söndagen), men lite alvedon och mycket vatten och vila..........Sedan gick det bra att knega på söndagen. Å vilket kneg sedan det blev. Vet ni jag klagar inte för egen del, jag är ju "ledig" idag, ja i alla fall jobbar jag inte idag på avdelning. Annars finns det att göra, som till exempel nya delkurser och nya examinationer (pluggar ju två ämnen: Palliativ vård och Socialpsykologi) som tar sin början idag. Så till allvaret!!
Ka-tjing!!