...Karin! Jag vet - Gnäll Lee. Ja varför kan jag också undra ibland.Varför blev jag sjuksköterska? Men det är som du säger: Jag är sjuksköterska för att jag vill göra skillnad. Och jag vet att jag gör det, genom att bara vara jag. Det är inte allvarligare än så. Det känns så bra att få föra ut mina åsikter och känslor offentligt, då vet alla som har turen eller oturen att komma i min väg... hur slipsen är knuten! He he. Ja, egentligen skulle alla som kommer i min väg läsa min blogg så visste de sedan hur det är med livet enligt Lee!! Inga konstigheter. Men dock är det jävligt frustrerande att jobba just nu. Jag hinner ju inte med något annat än just jobba. Är det meningen? Ja ja nog snackat om detta.
Nu har jag varit iväg och köpt godis till min arbetsplats; det blev tre kilo godis - för den här gången. Jag måste köpa mer i morgon innan jag inställer mig. Herre gud vad mycket godis man får för 1400:-. Ungarna som plockade godis samtidigt som jag tittade misstänkt på tanten som hade den stora vita shopping påsen som bara blev tyngre och tyngre av godis. I morgon får jag köpa lite mer exklusivt godis, tror jag. Fin choklad och lakrits, då har jag nog täckt in alla smakriktningar. Inte vet jag hur jag ska komma till jobbet i morrn med alla kassar - spännande.
Ska gå å knyta mig!
See ya'
Lee
tisdag 7 april 2009
Hjjjjäääääääälllpppp!!
Varför, ja varför kunde jag inte vara nöjd med mitt arbetsliv för fyra år sedan. Då jag hade tid för familjen, kunde jobba hemma ibland, tränade och tjänade kosing. Näe då hade Lee tråkigt, inga intellektuella utmaningar; så hon började plugga - till "syrra". Nu har jag inte tid för familjen, jobbar jämt (känns det som), tränar sällan och tjänar pissdåligt. Och inte nog med det, varje dag måste jag utmana mig själv, trots att jag ibland känner att näe nu går jag hem jag orkar inte, så gör jag inte det. Utan jag biter ihop och gör "den där saken" som måste göras. Då tycker man kanske att jag skulle känna mig tillfreds med det där "braiga" jag gjorde eller att jag växer och utmanar mig själv hela tiden. Näe jag blir bara trött. Hur intelligent som helst!
Jag är aptrött och då blir jag lätt lite "kingkig" (stavas det så?). Lade mig klockan halv 9 somnade på rot. VAKNADE!!!!!! klockan 01.55 och var så jävla trött att det liknade ingenting. Somnade aldrig om - så klart! - och fick gå upp när klockan ringde 4.50. Näe livet är faen inte lätt. Hade jag ingen arbetsmoral skulle jag ringa och sjukskriva mig. Men se, det gör jag inte i min värld. Som sagt; bita ihop och hoppas på bättre tider. Vilken jävla tur jag har som har så bra arbetskompisar.
Man kan tycka att detta mitt skrivande om trötthet, inte räcka till osv blir lite tjatigt, men så här kommer det förmodligen bli ett tag. Jag har ju roligt emellan dalarna, känns det som i alla fall! *skratt*. CinaBallerina tröttnar inte i alla fall på mina dalar och toppar. Hon har det säkert bra på sitt håll, på det stora sjukhuset.
Idag ska jag försöka hinna köpa påskgodis till min arbetsplats. Har fått pengar och det blir en jäkla massa godis - kan jag säga. Oy vey. Oy vey, kan man säga, måste se över mig själv nu innan jag piper iväg till jobbet. Ser ut som sju svåra år men vad gör man när man börjar bli gammal och sliten. he he
Det var någon som sa: Det är bättre att vara ute på hal is och ha det glatt än att vada omkring i lera och sörja! Och jag är böjd att hålla med. Det var nog så jag tänkte när jag satt på jobbet för fyra år sedan. Må tro?
Katjing!
Jag är aptrött och då blir jag lätt lite "kingkig" (stavas det så?). Lade mig klockan halv 9 somnade på rot. VAKNADE!!!!!! klockan 01.55 och var så jävla trött att det liknade ingenting. Somnade aldrig om - så klart! - och fick gå upp när klockan ringde 4.50. Näe livet är faen inte lätt. Hade jag ingen arbetsmoral skulle jag ringa och sjukskriva mig. Men se, det gör jag inte i min värld. Som sagt; bita ihop och hoppas på bättre tider. Vilken jävla tur jag har som har så bra arbetskompisar.
Man kan tycka att detta mitt skrivande om trötthet, inte räcka till osv blir lite tjatigt, men så här kommer det förmodligen bli ett tag. Jag har ju roligt emellan dalarna, känns det som i alla fall! *skratt*. CinaBallerina tröttnar inte i alla fall på mina dalar och toppar. Hon har det säkert bra på sitt håll, på det stora sjukhuset.
Idag ska jag försöka hinna köpa påskgodis till min arbetsplats. Har fått pengar och det blir en jäkla massa godis - kan jag säga. Oy vey. Oy vey, kan man säga, måste se över mig själv nu innan jag piper iväg till jobbet. Ser ut som sju svåra år men vad gör man när man börjar bli gammal och sliten. he he
Det var någon som sa: Det är bättre att vara ute på hal is och ha det glatt än att vada omkring i lera och sörja! Och jag är böjd att hålla med. Det var nog så jag tänkte när jag satt på jobbet för fyra år sedan. Må tro?
Katjing!
måndag 6 april 2009
KOM IHÅG 6 APRIL 2009!
Det är idag - datumet som jag startade min karriär som sjuksköterska. Dagen då jag jobbade ensam för första gången, med backup av alla som jobbade just den här dagen. Det kändes så himla bra!! Jag hade SÅ mycket att göra med min två patienter, riktigt roligt då legio är 4 och ibland 6 patienter åt gången. Dock kändes det gött att få komma hem. Jag sov inte så himla mycket natten mot idag...Frågan är att alltid förhålla sig - förhålla mig till min omvärld. Och säg den människa som inte behöver förhålla sig till sin omvärld och allt vad det innebär. Frågan är bara hur mycket vikt man som människa lägger på just den tanken: att förhålla sig! Som ni förstår har jag bryskalle om just detta heeeelllaaa tiden. Det finns en bakgrundshistoria - så klart - om varför det är så här för mig. Den får vi ta en annan gång.
(Visst är Kilimanjaro vackert?)
Nåväl sån't e livet!
Jag hinner inte med livet som inte handlar om jobbet just nu. Jag skulle vilja träffa "Groggen", som också har mycket att styra och ställa med. Jag får bjuda med henne nästa gång jag ska ut och socialisera med jobbet - eller?! Men när skulle den dagen komma då båda är lediga i tid och kan träffas? HM! Well sån't e livet.. Och då kommerjag osökt in på Anita Lindbloms låt: Yeah Sån't e livet -
tjobbi dobba!!
Igår (var det igår?) skrev jag om den nyligen släppta boken: Livet kan inte vänta. Boken är så jävla bra! Den ger ett totalt fett bra perspektiv på hur det är att leva med en sjukdom som förr och inte senare kommer att ta ditt liv. Och det är just dessa människor som jag har förmånen att få jobba med och för. Det är en ynnest att få ta del av dessa människors berättelser, erfarenheter och historier. Jag kan bara säga: TACK! Namaste! (I bow to you).
Nu är ju klockan snart 20 och jag ska gå och lägga mig; läsa lite och sedan ZZZNARK!
Med hopp om livet skriver jag
Varma kramar och hälsningar
Lee
tjobbi dobba!!
Igår (var det igår?) skrev jag om den nyligen släppta boken: Livet kan inte vänta. Boken är så jävla bra! Den ger ett totalt fett bra perspektiv på hur det är att leva med en sjukdom som förr och inte senare kommer att ta ditt liv. Och det är just dessa människor som jag har förmånen att få jobba med och för. Det är en ynnest att få ta del av dessa människors berättelser, erfarenheter och historier. Jag kan bara säga: TACK! Namaste! (I bow to you).
Nu är ju klockan snart 20 och jag ska gå och lägga mig; läsa lite och sedan ZZZNARK!
Med hopp om livet skriver jag
Varma kramar och hälsningar
Lee
Ps Jag glömde att lägga till bloggarna som tjejerna i boken "Livet kan inte vänta" skriver eller har skrivit:
Ulrica är den av "boksystrarna" som är kvar. Må hennes skyddsängel vara med henne. Ds
söndag 5 april 2009
Vin, män och sång. Eller hur var det nu igen?
Rocca di Montemassi Le Focaie 2006 (nr 2523), kostnad: 89:-
Smak
Smakrikt, örtigt, fruktigt, aningen animaliskt vin med fatkaraktär, inslag av körsbär, plommon, kakao och kaffe.
Användning
Serveras vid cirka 16°C till smakrika rätter av lamm- eller nötkött.
Så där Karin, där har vi vinet. Men det går ju att njuta av det utan lamm- och nötkött. Så klart! Vi kanske ses på jobbet i morgon, utan vin då....
I morgon börjar allvaret för mig. Ska börja gå själv, hur nu det ska gå till. Äh det går nog. Hur svårt kan det va?? Tra la la Näe jag ljuger så bra heter det ju!
Jag ska koppla av nu och kolla en film med resten av dom som består av testosteron i familjen. Sedan blir det väl till att nanna kudden. Det är ju fint väder så en liten promenix kanske jag också hinner med. Vi får se.
Det har i alla fall varit en skön helg. Hoppas den kommande veckan också får lite höjdpunkter. Vem är jag som skriver så?? Klart den får!
Take care if U can't be careful
Lee
Smak
Smakrikt, örtigt, fruktigt, aningen animaliskt vin med fatkaraktär, inslag av körsbär, plommon, kakao och kaffe.
Användning
Serveras vid cirka 16°C till smakrika rätter av lamm- eller nötkött.
Så där Karin, där har vi vinet. Men det går ju att njuta av det utan lamm- och nötkött. Så klart! Vi kanske ses på jobbet i morgon, utan vin då....
I morgon börjar allvaret för mig. Ska börja gå själv, hur nu det ska gå till. Äh det går nog. Hur svårt kan det va?? Tra la la Näe jag ljuger så bra heter det ju!
Jag ska koppla av nu och kolla en film med resten av dom som består av testosteron i familjen. Sedan blir det väl till att nanna kudden. Det är ju fint väder så en liten promenix kanske jag också hinner med. Vi får se.
Det har i alla fall varit en skön helg. Hoppas den kommande veckan också får lite höjdpunkter. Vem är jag som skriver så?? Klart den får!
Take care if U can't be careful
Lee
lördag 4 april 2009
Livet som jag - Lee ser det!
Sitter i solen och skriver, en öl i handen och datan brevid. Kan livet bli så mycket bättre. Ja det vore mycket bättre om alla ni som läser min blogg vore här nu och så kunde vi haft en riktigt mysig och skön afton. Idag ska vi grilla kyckling, haloumi och grönsaker men idag blir det inget rödvin, jag tar en öl till och sedan får det vara bra.
Det här är den första riktigt varma dagen som jag har tid att sitta ute och lapa sol, fika och läsa bok. Vi var i Vällingby C i K5 för ett par timmar sedan och jag hittade (så klart!) en bok "Livet kan inte vänta". Den var så fin och bra och jag förstår varför ödet gjorde en loop och passade boken i mina händer. För flera veckor sedan lade jag boken i min önskelista på Bokus.se - den hade då inte släppts än. Jag upplevde redan då att den säkert skulle ge mig något (mycket?). Hanna på jobbet pratade också om den och nu är den läst.
Det känns som om jag är på väg någonstans med mig själv och mitt strävande efter kunskap, insikt och växande. Jag fick en aha upplevelse när jag såg att det fanns kapitel i boken "Onkologi" som handlar om psykosocial onkologi. Där författaren Christina Bolund skriver om att hamna i kris och dess olika faser, närstående och deras behov, könsskillnader, coping osv. Och jag kände: detta är ngt som jag skulle vilja jobba med. Inte konstigt att jag nu anmält mig till en kurs som handlar om socialpsykologi. Jag måste ju börja ngnstans, samtidigt som jag jobbar kvar i klinisk praxis. Det här kommer att bli SÅ bra!
För övrig kan jag säga att grillningen blev mycket lyckad igår. Potatisgratängen blev en "Halleluja-moment" upplevelse, kanske bara för att jag hade gjort den!!? Not - va??!! Vi drack ett rödvin som kommer från Toscana och heter Rocca di Montemassi Le Focaie, Artnummer: 2523, Kostar: 89:-. Mumma!
Mannen jag bor med tjatar på mig att jag måste börja med min högkvalitativa träning och jag bara rycker på axlarna. Jag har haft svårt att hitta motivationen. Man kan tycka att NYC maran skulle vara motivation nog men ack så... Men idag fick jag en idé som kan göra att jag får igång mig själv. Radiumhemmet i Stockholm har forskningsfonder som behöver "kessef", "moullah", flis, $ you name it, för att kunna forska vidare om cancer och allt vad det innebär. Jag kanske kan få till ngt slag av "Fylking/Aschberg-projekt"....Well well vi får se. Men dock. Jag ska springa för Hanne, Sabina och Ulrica och deras medsystrar och bröder. (Från boken "Livet kan inte vänta")
Jag ska göra en sak till: förra året ställde jag till med en fest och en boklåda. Vi sålde våra böcker, till självkostnadspris som vi läst och som vi visste vi inte tänkte läsa igen. I år tänkte jag att pengarna skulle gå till en grupp som bor i en liten by strax utanför Moshi i Nordvästra Tanzania. Gruppen är HIV+ och pengarna använder de dels för att utbilda sina barn i byn så de får gå i skolan och dels går pengarna också till olika projekt för att kunna försörja sig. Men nu när jag läst boken "Livet kan inte vänta", ska jag dela "pengen" på hälften och ge Radiumhemmets forskningsfond pengar också. Kom ihåg det när min inbjudningslapp dimper ner i en brevlåda nära dig. (Kanske 8/5). Här ska göras skillnad!///
Solen skiner fortfarande och grannarna vårstädar som aldrig förr, åker till tippen och köar i ett par timmar. Men jag, jag sitter här på min söta rumpa, lapar sol och bloggar. Jag är inte någon vidare "villaägare", har aldrig varit och kommer aldrig att bli. Jag har tappat intresset för gräsmattor, snöskottning, gräsklippning och en och annan rabatt. Tänk att ha 300 meter till tunnelbanan, puben runt hörnet, därgligt cykelavstånd till jobbet (om man nu har turen att ha ett), gångavstånd till bion och "affärlden". Och den enda gången bilen skulle behöva vara behövlig är när stora inhandlingen för månaden skall utföras. Nå ja, jag ska inte klaga.
Nu måste jag till och fixa grillspetten och salladen, det blir liksom aldrig något slut på dessa middagar.
Hoppas att du/ni har en skön helg. Jag ska göra mitt bästa för att just min helg ska bli just det - skön!
Ha det gott!
Det här är den första riktigt varma dagen som jag har tid att sitta ute och lapa sol, fika och läsa bok. Vi var i Vällingby C i K5 för ett par timmar sedan och jag hittade (så klart!) en bok "Livet kan inte vänta". Den var så fin och bra och jag förstår varför ödet gjorde en loop och passade boken i mina händer. För flera veckor sedan lade jag boken i min önskelista på Bokus.se - den hade då inte släppts än. Jag upplevde redan då att den säkert skulle ge mig något (mycket?). Hanna på jobbet pratade också om den och nu är den läst.
Det känns som om jag är på väg någonstans med mig själv och mitt strävande efter kunskap, insikt och växande. Jag fick en aha upplevelse när jag såg att det fanns kapitel i boken "Onkologi" som handlar om psykosocial onkologi. Där författaren Christina Bolund skriver om att hamna i kris och dess olika faser, närstående och deras behov, könsskillnader, coping osv. Och jag kände: detta är ngt som jag skulle vilja jobba med. Inte konstigt att jag nu anmält mig till en kurs som handlar om socialpsykologi. Jag måste ju börja ngnstans, samtidigt som jag jobbar kvar i klinisk praxis. Det här kommer att bli SÅ bra!
För övrig kan jag säga att grillningen blev mycket lyckad igår. Potatisgratängen blev en "Halleluja-moment" upplevelse, kanske bara för att jag hade gjort den!!? Not - va??!! Vi drack ett rödvin som kommer från Toscana och heter Rocca di Montemassi Le Focaie, Artnummer: 2523, Kostar: 89:-. Mumma!
Mannen jag bor med tjatar på mig att jag måste börja med min högkvalitativa träning och jag bara rycker på axlarna. Jag har haft svårt att hitta motivationen. Man kan tycka att NYC maran skulle vara motivation nog men ack så... Men idag fick jag en idé som kan göra att jag får igång mig själv. Radiumhemmet i Stockholm har forskningsfonder som behöver "kessef", "moullah", flis, $ you name it, för att kunna forska vidare om cancer och allt vad det innebär. Jag kanske kan få till ngt slag av "Fylking/Aschberg-projekt"....Well well vi får se. Men dock. Jag ska springa för Hanne, Sabina och Ulrica och deras medsystrar och bröder. (Från boken "Livet kan inte vänta")
Jag ska göra en sak till: förra året ställde jag till med en fest och en boklåda. Vi sålde våra böcker, till självkostnadspris som vi läst och som vi visste vi inte tänkte läsa igen. I år tänkte jag att pengarna skulle gå till en grupp som bor i en liten by strax utanför Moshi i Nordvästra Tanzania. Gruppen är HIV+ och pengarna använder de dels för att utbilda sina barn i byn så de får gå i skolan och dels går pengarna också till olika projekt för att kunna försörja sig. Men nu när jag läst boken "Livet kan inte vänta", ska jag dela "pengen" på hälften och ge Radiumhemmets forskningsfond pengar också. Kom ihåg det när min inbjudningslapp dimper ner i en brevlåda nära dig. (Kanske 8/5). Här ska göras skillnad!///
Solen skiner fortfarande och grannarna vårstädar som aldrig förr, åker till tippen och köar i ett par timmar. Men jag, jag sitter här på min söta rumpa, lapar sol och bloggar. Jag är inte någon vidare "villaägare", har aldrig varit och kommer aldrig att bli. Jag har tappat intresset för gräsmattor, snöskottning, gräsklippning och en och annan rabatt. Tänk att ha 300 meter till tunnelbanan, puben runt hörnet, därgligt cykelavstånd till jobbet (om man nu har turen att ha ett), gångavstånd till bion och "affärlden". Och den enda gången bilen skulle behöva vara behövlig är när stora inhandlingen för månaden skall utföras. Nå ja, jag ska inte klaga.
Nu måste jag till och fixa grillspetten och salladen, det blir liksom aldrig något slut på dessa middagar.
Hoppas att du/ni har en skön helg. Jag ska göra mitt bästa för att just min helg ska bli just det - skön!
Ha det gott!
fredag 3 april 2009
Ibland så....
...är livet bra härligt att leva. Och ibland är livet mindre härligt att leva. I går när jag höll igång hela dygnet, tyckte jag nog att det var bra att leva livet. Jag hade ju som sagt bestämt att följa med på Wallmans med jobbet. Som blev bestäm för si så där hundra år sedan; å ja ba trodde ba att det var på lördagen vi skulle ut. Men min kära handledare Hanna upplyste förvirrade mig att det minsann var på torsdagen.....Och jag som skulle upp och jobba på fredagen... kl. 5....var jag tvungen att gå upp. Well well det löste jag, kan jag ju säga precis som jag löste problemet om jag skulle ta mig ett järn (eller två) eller ta bilen. Tog INTE bilen och natten blev lång. Men fy faen vad kul och trevligt jag hade. Det gjordes några försök till att skrämma skiten ur mig inför min kommande "solo-segling", men jag kan säga att det var förgäves. Jag är ju så bra att skrämma skiten ur mig själv, ju! Så på grund av min klokskap är jag pigg och nyter (och nykter) idag!!
Det var så roligt att få träffa mina arbetskompisar utan den berömda "clownkostymen"!! Mötet blev liksom mer innerligt då.
ÅÅÅhhh hela solen strålar och våren känns här och nu. Jag har varit nere på "affärlden" och köpt några feta köttstycken som vi ska grilla ikväll. Hör ni; GRILLA!! Vi grillar ju året om - så där då fick jag det sagt - men första "grillsejouren" då man kan stå ute utan att frysa röva av sig (fryser mycket då, vet ni :) och bara njuta när solen går ner. Till det grillade tänkte jag göra en smarrig potatisgratäng med riktig grädde och en god sallad. Och så bra som jag mår idag, så tänker jag nog ta mig ett glas fett röd vin också!! Ja-a så är det mä't!
Ska nog dra mig ut och sätta mig på framsidan i solen och bara njuta, ja med en bok SÅ KLART!
Gör det du också - NJUT! och glöm inte att leva livet innerligt när du ändå håller på att leva.
Ka-tjing!
Kram
Lee
Det var så roligt att få träffa mina arbetskompisar utan den berömda "clownkostymen"!! Mötet blev liksom mer innerligt då.
ÅÅÅhhh hela solen strålar och våren känns här och nu. Jag har varit nere på "affärlden" och köpt några feta köttstycken som vi ska grilla ikväll. Hör ni; GRILLA!! Vi grillar ju året om - så där då fick jag det sagt - men första "grillsejouren" då man kan stå ute utan att frysa röva av sig (fryser mycket då, vet ni :) och bara njuta när solen går ner. Till det grillade tänkte jag göra en smarrig potatisgratäng med riktig grädde och en god sallad. Och så bra som jag mår idag, så tänker jag nog ta mig ett glas fett röd vin också!! Ja-a så är det mä't!
Ska nog dra mig ut och sätta mig på framsidan i solen och bara njuta, ja med en bok SÅ KLART!
Gör det du också - NJUT! och glöm inte att leva livet innerligt när du ändå håller på att leva.
Ka-tjing!
Kram
Lee
torsdag 2 april 2009
Gökotta!!??
Som sagt; var det någon som sa gökotta? Jag vaknade klockan 3:07 i morse och kände mig relativt utvilad. Trodde ju därför att klockan vankades vid 5 snåret. När klockan visade på 4:27 började fåglarna höra av sig. Försökte dock somna om men det lyckades inte, så jag gick upp och ur sängen vid 4:40. Och det gjorde jag faktiskt utan att gråta. Jag tänkte i mitt stilla sinne; är det här precis som det ska vara? Ja, tydligen! Det är så roligt att lämna arbetet klockan halv 10 på kvällen och samspråka lite med Florence m fl, och VETA att om några timmar ses vi igen. Hm! Ja det var lite om morgonens filosofiska göromål. Mycket klocka, inte få sova, kissnödig mitt i natten, lösa världsproblem och så går det vidare.Idag ska jag ut med jobbet för första gången. Det kan bli livat - i alla fall för mig. Så, så här på morgonkulan har jag bestämt mig för att ta bilen in till staden ikväll och det blir till att dricka Ramlösa. Det är nog lika bra, så slipper jag tillbringa fredagen på sparlåga. Tänkte försöka klämma in att shoppa påskgodiset i morgon till jobbet så har jag det gjort. Finns tiden åker jag nog dit med "kittet" också. Tänk att köpa "snarr" för 1400 bananer! Det blir nog två plastkassar fulla med godis!! Fy f-n vad äckligt! *skratt*
Idag kommer "svårmor" och passar yngsta sonen som är så förkyld. Han ser ut som om han varit vaken i flera dygn: alldeles blek, hålögd och svart under ögnonen. Hm. Vi håller tummarna för att resten av familjen inte får hans baciller. Själv borde jag vara hur vaccinerad som helst mot alla baciller what so ever...men jag ska aldrig säga aldrig.
Nu ser jag att jag måste kamma mig lite (ha ha! jag som aldrig kammar mig!) och sedan rulla iväg till arbetet. Jag önskar eder alla en fröjdefull dag. Ta väl hand om den och dig med!!
Namaste!
Lee
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
